Strid mot synliga och osynliga hot

Telekrigbataljonen i Enköping har just nu en värnpliktsfri period för att utbilda sina befäl i alla delar som en tjänst som telekrigofficer kan innefatta. Trots att huvuduppgiften är telekrigföring gäller det att vara beredd på mycket mer, som att inta stridsställningar när fienden kommer för nära…

På väg ut på ett spaningsuppdrag blir telekrigbefälen överfallna och tvingas inta stridsställningar längs med vägen. Foto: Sofie Tedenstad/Försvarsmakten
Befälen hjälps åt att transportera sin skadade kamrat bort från platsen.
Befälen hjälps åt att transportera sin skadade kamrat bort från platsen. Foto: Sofie Tedenstad/Försvarsmakten
Befälen hjälps åt att transportera sin skadade kamrat bort från platsen. Foto: Sofie Tedenstad/Försvarsmakten

Telekrig är krig med elektromagnetiska signaler. Genom att lyssna, bearbeta och analysera radiosignaler i luften kan man få viktig information om motståndaren och genomföra elektroniska attacker. Först spanar man för att ta reda på vilka frekvenser motståndaren använder sig av, samt eventuellt var motståndaren befinner sig. Därefter kan man genomföra en elektronisk attack för att påverka motståndarens signaleringsförmåga. Slutligen används telekrig för att försvåra motståndarens telekrigföring mot de egna sambandssystemen. Allt detta sysslar man med vid telekrigsbataljonen som tillhör Ledningsregementet i Enköping.

Internationell tjänst

De värnpliktiga får lära sig grunderna i telekrigföring och har sedan möjlighet att stanna kvar för att utbildas till internationell tjänst. Bataljonen svarar även för att utbilda delar av utlandsstyrkan samt vissa enheter till Nordic Battlegroup, den styrka som Sverige ställer till EU:s förfogande.

Just nu satsar telekrigbataljonen vid Ledningsregementet på att utbilda sina befäl. Under drygt ett års tid ska de gå igenom alla moment som en telekrigofficer behöver kunna, från vapenhantering och strid till avancerad telekrigföring.
– Vi börjar från grunden för att fräscha upp kunskaperna. Första steget är vapenhantering, strid och sjukvård. Sedan följer utbildning inom sambandstjänst, underrättelsetjänst och säkerhetstjänst. Eftersom vi handskas med skyddsvärd information måste vi veta hur vi ska hantera olika handlingar, säger kapten Persson, övningsledare för telekrigbefälen.

En annan viktig del är fordonstjänst. Bataljonen har många olika fordonstyper som används för att kunna verka i olika miljöer. Sist men inte minst kommer utbildning inom själva telekrigföringen.

Signalspaningsinsatser

Just nu befinner sig befälen på ett övningsfält utanför Enköping. Under en veckas tid ska de där få praktisera så många som möjligt av tjänstens olika delar.  
– Det är viktigt att komma ut i skogen och tillämpa det man har lärt sig. Hittills har de bland annat planerat och genomfört signalspaningsinsatser och hanterat skyddsvärda handlingar, säger kapten Persson.

En av övningsdeltagarna heter Martin Nordanskog. Han går tredje året på sin officersutbildning och under övningen har han fått prova på olika chefsroller.
– Vi har lärt oss att samarbeta och fördela uppgifter. Det handlar till exempel om hur vi ska hantera olika typer av information, säger han.

Bakom en skärmvägg sitter två officerare och lyssnar efter signaler från aktiva sändare i stora hörlurar. Just nu råder lugnet före stormen. Övningsledningen har nämligen riggat ett eldöverfall mot enheten när den ska ut på sitt nästa spaningsuppdrag. Intet ont anande ger de sig iväg längs med vägen. Plötsligt smäller det överallt. Enheten har utsatts för en så kallad IED (Improvised Explosive Device, improviserad vägbomb). Föraren i den första bilen blir medvetslös av tryckvågen och faller ihop över ratten, detta dock helt enligt order. Hon är den enda som fått veta i förväg vad som ska hända. Resten av enheten överraskas av smällen men samlar sig snart och kastar sig ut ur bilarna för att inta stridsställningar. De blir beskjutna från flera håll.
– Framryck! Besvara elden, hörs det från en av soldaterna.
– Vi måste fram till bilen för att dra ut den skadade, ropar en annan.

Transporteras från platsen

Under skydd av sina kollegor drar en soldat ut sin skadade kamrat från bilen och släpar in henne i skogen.
– Lövgren, hör du oss? Var är du skadad? ropar de, men får inget svar.
Den skadade behöver transporteras från platsen, men det finns tecken på att vägen är minerad så att använda fordonen är otänkbart. Soldaterna kallar på hjälp via radio.
– Det kommer en helikopter först om en timme, blir svaret.

Nu gäller det att förflytta sig till en plats där helikoptern kan landa. Tillsammans turas man om att bära den skadade. Terrängen är tuff och även en lätt person känns tung efter ett tag. Soldaterna blir alltmer andfådda men de peppar varandra och cirka två timmar efter attentatet når de till slut den tänkta landningsplatsen. Väl framme avbryts övningen och soldaterna får åka tillbaka till sin grupperingsplats för fika och utvärdering. De får beröm av sin övningsledare och kan äntligen pusta ut – efter en lärorik övningsvecka.