Vetande om väder viktigt vapen

Väderfaktorn har alltid varit avgörande för framgång eller misslyckande genom militärhistorien. Trots modern krigsföring och modern teknik är det fortfarande en av de faktorer som kan vara utslagsgivande under en insats. Vid Ledningsregementet i Enköping bedöms dygnet runt de meterologiska förutsättningar som påverkar svenska militära insatser såväl i Sverige som internationellt.

Anders Nystrand och Helena Delsenius studerar en del av den stora mängd information som utgöra grunden för arbetet med väderunderlag. Vid FM METOCC finns personal på plats dygnet runt för att förse Försvarsmakten med bedömningar. Foto: Rick Forsling / Försvarsmakten
Internationella insatser ställer nya krav när det gäller meteorologi. Vid en insats kan meteorologisk kompetens tillföras förbandet på plats.
Internationella insatser ställer nya krav när det gäller meteorologi. Vid en insats kan meteorologisk kompetens tillföras förbandet på plats. Foto: Rick Forsling / Försvarsmakten
Internationella insatser ställer nya krav när det gäller meteorologi. Vid en insats kan meteorologisk kompetens tillföras förbandet på plats. Foto: Rick Forsling / Försvarsmakten

Hela det öppna kontorslandskapet vid Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum, FM METOCC, domineras av datorskärmar där personalen kan följa vädrets utveckling. Försvarsmeteorologen, löjtnant Helena Delsenius, sitter lutad över en skärm som visar atmosfäriska förändringar över delar av Sverige, bara ett par meter bort är det Tchad och den afrikanska kontinenten som utgör kartunderlag för väderprognoserna.
– Väderförhållanden är definitivt en faktor som aldrig får negligeras, såväl system som människor påverkas av dem, säger överstelöjtnant Anders Nystrand som är chef för enheten.

Det gäller inte bara högteknologiska system och materiel, en känga som aldrig får torka under en tropisk regnperiod medför till exempel risk för allvarliga skador på fötterna. För FM METOCC sträcker sig därför uppdraget betydligt längre än att bara skapa väderunderlag för olika delar av världen.

Enheten ska också kunna genomföra så kallade klimatologiska utredningar som studerar vädrets effekt på de flesta delar av den militära verksamheten. Det är ett uppdrag som ökat i betydelse, inte minst kopplat till ett ökat internationellt engagemang.
– Det kan till exempel handla om en förstudie inför en eventuell insats i ett missionsområde någonstans i världen, berättar Anders Nystrand.

Vid en insats finns det dessutom möjlighet att ta med meteorologisk kompetens till det aktuella området. Förutom de dagliga väderunderlagen och en bedömning av hur dessa påverkar olika verksamheter kan övriga delar av Försvarsmakten också beställa skräddarsydda underlag utifrån egna behov. Det kan vara ett fartyg på väg till Medelhavet som beställer en bedömning av hur vädret kommer att se ut på olika sträckor.
Meteorologin har en lång historia inom Försvarsmakten. Inte minst inom flyget har funktionen alltid haft en central roll och vid flygflottiljerna finns även egna väderenheter som ger väderunderlag till den egna verksamheten.

FM METOCC har dessutom ett bredare försvarsmaktsgemensamt uppdrag som bland annat innefattar att förvalta och underhålla de informationssystem som utnyttjas inom den militära vädertjänsten samt att delta i utvecklingen av nya system.
– Vi utbildar också inom områdena vädertjänst, meteorologi och oceanografi, säger Anders Nystrand.

Oceanografi är ett relativt nytt ämnesområde vid FM METOCC. Även här finns uppdraget att ta fram underlag för operativ verksamhet. Men i stället för att titta upp mot atmosfären riktas blickarna under havsytan. Det handlar bland annat om förmågan att förutse ljudets utbredning under vatten vid olika förhållanden. En faktor som till exempel påverkar det taktiska uppträdandet vid ubåtsjakt och minkrigsverksamhet.

Arbetet vid enheten beskriver Anders Nystrand som mycket informationsintensivt. Grunden för att kunna ge ett väderunderlag är mängder av numeriska data som FM METOCC hämtar in från bland annat radar, satelliter och utplacerade stationer som hämtar in observationsdata. Dessa hanteras sedan inom ramen för olika numeriska väderprognosmodeller som sedan väderunderlag och bedömningar baseras på.