Svenskt stridsflyg övar i Finland

Ett ytterligare steg i samarbetet mellan det svenska och finska flygvapnet är nu inlett. Det finska flygvapnet är nu på väg mot att skapa sitt första flygande registerförband för internationella insatser. Då tar de hjälp av 212:e JAS-divisionen i den pågående övningen Cold Igloo.

Övningen Cold Igloo är ett bra exempel på samverkan mellan olika länders flygstridkrafter. Foto: Louise Levin / Försvarsmakten

Närheten mellan baserna är avgörande. Svenska stridsflyg kan starta på egen bas, flyga till övningsområdet över Finland för att genomföra övningsmoment och sedan återvända till Kallax. För att bli ett registerförband för internationella insatser kräver Nato att förbandet är evaluerat, godkänt, vilket betyder att förbandet är kvalitetssäkrat som registerförband för EU. Övningen Cold Igloo 08 är ett första steg till en taktisk evaluering, startassess, av det finska flygförbandet.

Under denna övning övas finska flygförband på att agera enligt fastställda Natoprocedurer. De ska kunna planera och rapportera enligt de standardiserade Natodokument som finns, följa föreskrifter och använda korrekt engelsk terminologi.

Övningen följs av evalueringspersonal som tittar på planering och genomförande av flygövning, logistiska lösningar och egenskyddet, det så kallade force protection. 

Utvecklande samarbete

Målet med övningen för finska flygvapnet är att skapa ett realistiskt scenario där uppgiften är att upprätthålla en flygfri zon i en fredsbevarande insats. Det är där 212:e divisionen kommer in genom att agera motståndare.

De har i uppgift att tillsammans med andra finska flyg uppträda enligt en i förväg planerad motståndarprofil. Det innebär till exempel att motståndarnas uppgift är att kränka ett luftrum som det finska övade förbandet har i uppdrag att försvara.
– I inledningen uppträder vi defensivt. Aggressiviteten ökar och det skall leda till att vi lockar fram vilka åtgärder som de vidtar enligt vad FN-mandatet medger, säger Carl-Johan Edström, divisionschef på 212:e divisionen.

Något som visar på enkelheten för samövning med andra nordiska länders flygstridskrafter är att det är lätt att samordna stridsledning och den civila luftfarten.
– Jag ser en möjlighet att utveckla samarbetet. Att på daglig basis kunna samöva genom att starta på hemmabasen, genomföra övning i luftrummet, och återvända med nya erfarenheter utvecklar båda ländernas stridsflyg, säger han.