Under två pass, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen, flög sammanlagt åtta JAS 39 Gripen de två timmar långa flygpassen. Med facit i hand blev första dagen mer än lyckad. Gripenpiloten Stefan Kaarle flög eftermiddagspasset och var mycket nöjd när han landade in.
– Det var helt sanslöst. Jag har aldrig varit med om ett liknande övningsområde. Det var mål och luftvärnsystem överallt och vi fick jobba hårt för att lyckas med uppdraget, berättar Kaarle.
Väl nere på marken kom indikationer från övningsledningen att ingen av de fyra JAS 39 Gripen-planen som flugit under eftermiddagspasset blivit träffade och att piloterna därmed hade lyckats med uppdraget utan egna skador.
Röd och blå sida
Det scenario som alla flygpassen är uppbyggda på utgår från att det finns en god (blå) sida och en fientlig (röd) sida. Den fientliga sidan består enbart av amerikanska luftstridskrafter och på den goda sidan finns USA, Sverige, Brasilien, Turkiet och Nato. I luftstriden ska den goda sidan med cirka 40 flygplan bekämpa den fientliga sidan på cirka 15 flygplan och en mängd luftvärnssystem.
– Vi som tillhör den goda sidan kommer först att flyga in i den östra delen av flygområdet, vilket är vår del. Där kommer vi att cirkulerar under en given tid tills vi får order att flyga in i det västra området där fienden befinner sig, berättar Kaarle.
När fienden ska bekämpas möts båda styrkorna i en luftstrid, eller en så kallad "air-to-air fight". Där ska de goda styrkorna skjuta ned eller skrämma iväg de fientliga planen. Luftvärnet på marken attackeras och deras radarstationer störs ut, så att fienden inte kan se planen på radarn. När fienden är bekämpad riktas fokus mot de planerade markmålen. I dagens pass bestod markmålen av en stridsvagn, en radarstation, en byggnad och en generatoranläggning.
En utmaning
Den stora utmaningen upplevde Kaarle var övningsområdets storlek.
– Det är av största vikt att kunna flyga utan att kollidera med varandra. Vi är många flygplan som ska befinna oss i samma övningsområde, som dessutom inte är särskilt stort. Det här övningsområdet är mycket mindre än det vi är vana vid hemma i Sverige, berättar Kaarle.