En ny säkerhetsstrategi för Europa?

Hur bör ett aktivt främjande av civil krishantering och fredskultur utformas inom EU? Vilka delar skall ses över när EU nu uppdaterar sitt säkerhetspolitiska dokument?

I EU finns det ett högt politiskt satt mål i fråga om civil krishantering och insatsberedskap: 5 000 poliser och 200 domare ska kunna sättas in i ett område i civil kris. Henrik Nilsson från UD:s enhet för säkerhetspolitik förklarar att målen är bra men att det fortfarande saknas en gemensam vision för att kunna realisera dem.

I panelen fanns även Per Gahrton, miljöpartistisk debattör, Jacob Johanson, riksdagsledamot (v) och Lena Ag, Kvinna till kvinnas generalsekreterare. Per Gahrton menade att EU har tappat fotfästet och numera inte fyller en konstruktiv roll i den civila krisberedskapen.
– Den militära beredskapen har ökat mer än den civila, vilket inte är rätt. Vi borde istället använda oss av vårt ideella kapital. Hur många länder har haft fred i 200 år?

Lena Ag sa att en mer holistisk syn skulle vara en bättre säkerhetspolitik.
– Kriget mot terrorismen har ersatt det kalla kriget. Det vi vill se är en insikt om att EU:s medborgare inte kan vara säkra om inte alla medborgare är säkra. Hoten i dagsläget är ickestatliga aktörer och för att försvara demokratin krävs ett aktivt vitalt samhälle, inte militärer.

Avslutningsvis diskuterades FN-resolution 1325 och hur den ska få en starkare ställning inom säkerhetspolitiken. Henrik Nilsson berättade att resolutionen, tillsammans med klimathoten och energisäkerheten bör införas i ett nytt europeiskt säkerhetsdokument.