Övningen genomfördes endast på stabsnivå och upplägget var en fredsframtvingande operation under FN-mandat som utspelade sig i Afrika. Det övergripande syftet var att träna och validera Joint Command Lissabon och Natos snabbinsatsstyrka.
Svenska officerare fanns med redan i planeringsskedet där man bland annat tog fram operationsplanen för den fingerade insatsen. Under den två veckor långa slutövningen deltog totalt nio svenska officerare – sju i DJTF- staben (Deployed Joint Task Force) i Stavanger och två på LCC (Land Component Command) i Frankrike.
Detta var också första gången som Nato i större skala övade i en ny organisationsstruktur där man lämnade den klassiska J1 till J 9-indelningen och i stället arbetade i fem olika funktionsavdelningar. Staben arbetade konkret med effektvärdering och effektstyrning inom ramen för effektbaserade operationer.
Övningsledningen framförde ett antal gånger under övningen den militära och politiska betydelsen av att Sverige och Finland nu deltog som likvärdiga partners. Uppfattningen var också att det svenska och finska bidraget medverkat till ett positivt resultat av övningen samt bäddat för fortsatt samarbete inom fredsskapande operationer med snabbinsatsstyrkor.