Bli yrkes- eller reservofficer

Arbetsplatsen i en helikopter över Kosovo.



Är du engagerad i det som händer i vår omvärld? Och dessutom beredd att aktivt ta del och värna om vårt lands säkerhet? I så fall kan utbildning till yrkes- eller reservofficer vara något för dig. Att vara yrkesofficer är ett av de mest omväxlande yrken du kan ha. Som reservofficer kan du kombinera ditt civila yrkesliv med tjänstgöring i Försvarsmakten. Verksamheten utvecklas ständigt och Försvarsmakten kommer alltid att ha ett behov av unga nyutbildade yrkes- och reservofficerare.

Yrkes- och reservofficerare är två olika personalgrupper. Skillnaden är hur du tjänstgör. Yrkesofficeren tjänstgör kontinuerligt (hela tiden) och reservofficeren tjänstgör tidvis (ibland). Som yrkes- eller reservofficer är du dessutom antingen officer eller specialistofficer och din utbildning skiljer sig beroende på vad du väljer.

Läs mer om officersutbildning

Om du har vad som krävs, och det är en hel del, så kommer du få ett jobb som du förmodligen aldrig tröttnar på. Du kommer att få uppleva och se saker som är svåra och tunga. Men du kommer alltid att känna att du gör en insats. Att du bidrar med något viktigt.

Här hittar du Försvarsmaktens alla utbildningsinriktningar för blivande yrkes- och reservofficerare. Utbildningsinriktningarna är sorterade i tolv olika områden – från amfibie till underrättelse- och säkerhetstjänst.

Ansökningsperiod för dig med militär erfarenhet

Ansökningsomgången var öppen mellan 1 december 2012 till 15 januari 2013.  Ansökan var öppen för dig som genomfört värnpliktsutbildning alternativt GMU och befattningsutbildning.

För dig med militär erfarenhet som vill söka till pilotyrket var ansökningsperioden 6 augusti till 9 september 2012. Klicka här för att läsa mer om pilotutbildningen

Ansökningsperiod för dig utan militär erfarenhet

Du som inte har genomfört värnplikt ska först söka till grundläggande militär utbildning (GMU). Efter genomförd GMU med godkänt resultat fortsätter utbildningen med förberedande officersutbildning, innan officersutbildningen tar vid. Ansökan till GMU som erbjuder fortsatt utbildning till yrkes- och reservofficer var öppen 6 augusti till 9 september 2012.

Amfibie

Kustjägare

Skärgården – den naturliga stridsmiljön för kustjägare.
Foto: Försvarsmakten

De svenska amfibieförbanden löser uppgifter i övergången mellan land och vatten – vid öppen kust, i skärgård, i hamnområden, på floder och deltan samt i större sjöar. I amfibiebataljonen ingår bland annat kustjägare, robotförband och granatkastarförband. Bataljonen förflyttar sig med egna båtar.

Artilleri

Archer under eldgivning

Archer under eldgivning vid markstridsdagarna sommaren 2009.
Foto: Marcus Olsson/Combat Camera/Försvarsmakten

Artilleri är ett samlingsnamn för tyngre eldvapen. Materielen som ett artilleriförband använder har precisionsverkan, lång räckvidd och är väderoberoende. Artilleriförbanden arbetar med indirekt bekämpning från marken mot mål på marken.

CBRN

CBRN-underrättelsegruppen framrycker för att lösa sin uppgift

CBRN-gruppen framrycker för att lösa sin uppgift.
Foto: Lillemor Sandström/SkyddC/Försvarsmakten

CBRN-förband hanterar hot och händelser inom de kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) områdena. Huvudförmågorna är detektering, identifiering, övervakning, varning, fysiskt skydd och riskhantering.

Utbildningsinriktningar

Fältarbeten

Mabay Military Bridge under byggnation

Mabay Military Bridge under byggnation.
Foto: Anders Edvardsson/Försvarsmakten

Fältarbeten – att på olika sätt förändra terrängen – bedrivs av ingenjörförbanden i syfte att försvåra för en fiende samt att underlätta för egen verksamhet. Ammunitions- och minröjning är exempel på fältarbeten.

Försörjning

Logistikarbete vid den svenska insatsen i Afghanistan

Logistikarbete vid den svenska insatsen i Afghanistan.
Foto: Rickard Wissman/Combat Camera

Funktionen försörjning är grundläggande för att ett militärt förband ska fungera. Det handlar om att säkerställa tillgången på vatten, mat, drivmedel och ammunition, att förebygga smittspridning och att se till att logistiken fungerar – en nödvändighet för att stridande förband ska kunna förses med de resurser de behöver för att kunna lösa sina uppgifter.

Ledning

Karta

En officer eller specialistofficer inom ledningsområdet arbetar med att koppla samman militära enheter och förband för att möjliggöra för militära chefer att leda verksamheten.
Foto: Niklas Ehlén/Combat Camera/Försvarsmakten

Ledningsfunktionen omfattar bland annat sambands- och informationssystem, ledningsmetoder och ledningsförband samt verkan på informationsarenan. Det handlar om att på olika sätt möjliggöra effektiv ledning av verksamheten.

Luftstrid

Piloter och JAS 39 Gripen vid den internationella övningen Red Flag i Nevada, USA 2008

Piloter och JAS 39 Gripen vid den internationella övningen Red Flag i Nevada, USA 2008.
Foto: Sara Burlage/Försvarsmakten

Flyg- och helikopterförbanden har en mängd olika uppgifter att lösa. De kan med hög precision, flexibilitet och slagkraft verka mot mål på marken, i luften eller över havet samt inhämta underrättelseinformation för att hävda Sveriges territoriella integritet. Många inom området arbetar också på marken, med ledning och underhåll.

Luftvärn

Lv-robotgrupp avlossar en robot 70 mot ett bogserat flygmål

Lv-robotgrupp avlossar en robot 70 mot ett bogserat flygmål.
Foto: Andreas Karlsson/Försvarets bildbyrå

Ett luftvärnsförband ska skydda befolkningen, militära förband och flygbaser från attacker från luftrummet. Luftvärnsförband omfattar markbaserad bekämpning av luftmål genom hela kedjan – från sensorer via ledning till bekämpningssystem.

Markstrid

Utbildning för soldater på Södra skånska regementet, P 7

Utbildning för soldater på Södra skånska regementet, P 7.
Foto: Niklas Ehlén/Combat Camera/Försvarsmakten

Markstrid syftar till att anfalla, ta och försvara viktig terräng. Förbanden kan strida i både tätbebyggt område och i ödemark med såväl lätta handburna vapensystem som upp till 60 ton tunga stridsvagnar. Internationellt löser förbanden ofta uppgiften att skydda civila samhällsfunktioner i ett kris- eller krigsområde.

Sjöstrid

Skytt och laddare till tung kulspruta på HMS Trossö under övning i Karlskronas skärgård inför mission i Somalia 2009

Skytt och laddare till tung kulspruta på HMS Trossö under övning i Karlskronas skärgård inför mission i Somalia 2009.
Foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

De svenska sjöstrids- och ubåtsflottiljerna har förmåga att kontrollera havsområden, sjöfart och fiske. De kan göra insatser mot mål såväl på som under havsytan, i luften, i kustnära farvatten och på öppet hav. En viktig förmåga är att kunna röja minor för att skydda sjöfart.

Teknisk tjänst

Tekniker som arbetar med två Stridsvagn 122 på Södra skånska regementet, P 7

Tekniker som arbetar med två Stridsvagn 122 på Södra skånska regementet, P 7.
Foto: Niklas Ehlén/Combat Camera/Försvarsmakten

Teknisk tjänst är den gemensamma benämningen för alla som arbetar med teknik i Försvarsmakten. En officer inom teknisk tjänst arbetar framför allt med utbildning, systemfelsökning och med att leda reparationer av den tekniskt avancerade materiel som finns inom Försvarsmakten.

Und/Säk

Und/säk

Inom underrättelse- och säkerhetstjänsten inhämtas och analyseras underrättelser.
Foto: Mats Carlsson/I 19/Försvarsmakten

Underrättelse- och säkerhetstjänsten bedrivs nationellt och internationellt, och tillämpas i både freds- och krigstid. Via inhämtning och bearbetning av information om nationer, personer, organisationer och områden skapas beslutsunderlag. Syftet med informationsinhämtningen är att klarlägga och motverka hot.