De svenska amfibieförbanden löser uppgifter i övergången mellan land och vatten – vid öppen kust, i skärgård, i hamnområden, på floder och deltan samt i större sjöar. I amfibiebataljonen ingår bland annat kustjägare, robotförband och granatkastarförband. Bataljonen förflyttar sig med egna båtar.

Artilleri är ett samlingsnamn för tyngre eldvapen. Materielen som ett artilleriförband använder har precisionsverkan, lång räckvidd och är väderoberoende. Artilleriförbanden arbetar med indirekt bekämpning från marken mot mål på marken.

CBRN-förband hanterar hot och händelser inom de kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) områdena. Huvudförmågorna är detektering, identifiering, övervakning, varning, fysiskt skydd och riskhantering.

Fältarbeten – att på olika sätt förändra terrängen – bedrivs av ingenjörförbanden i syfte att försvåra för en fiende samt att underlätta för egen verksamhet. Ammunitions- och minröjning är exempel på fältarbeten.

Funktionen försörjning är grundläggande för att ett militärt förband ska fungera. Det handlar om att säkerställa tillgången på vatten, mat, drivmedel och ammunition, att förebygga smittspridning och att se till att logistiken fungerar – en nödvändighet för att stridande förband ska kunna förses med de resurser de behöver för att kunna lösa sina uppgifter.

Ledningsfunktionen omfattar bland annat sambands- och informationssystem, ledningsmetoder och ledningsförband samt verkan på informationsarenan. Det handlar om att på olika sätt möjliggöra effektiv ledning av verksamheten.

Flyg- och helikopterförbanden har en mängd olika uppgifter att lösa. De kan med hög precision, flexibilitet och slagkraft verka mot mål på marken, i luften eller över havet samt inhämta underrättelseinformation för att hävda Sveriges territoriella integritet. Många inom området arbetar också på marken, med ledning och underhåll.

Ett luftvärnsförband ska skydda befolkningen, militära förband och flygbaser från attacker från luftrummet. Luftvärnsförband omfattar markbaserad bekämpning av luftmål genom hela kedjan – från sensorer via ledning till bekämpningssystem.

Markstrid syftar till att anfalla, ta och försvara viktig terräng. Förbanden kan strida i både tätbebyggt område och i ödemark med såväl lätta handburna vapensystem som upp till 60 ton tunga stridsvagnar. Internationellt löser förbanden ofta uppgiften att skydda civila samhällsfunktioner i ett kris- eller krigsområde.

De svenska sjöstrids- och ubåtsflottiljerna har förmåga att kontrollera havsområden, sjöfart och fiske. De kan göra insatser mot mål såväl på som under havsytan, i luften, i kustnära farvatten och på öppet hav. En viktig förmåga är att kunna röja minor för att skydda sjöfart.

Teknisk tjänst är den gemensamma benämningen för alla som arbetar med teknik i Försvarsmakten. En officer inom teknisk tjänst arbetar framför allt med utbildning, systemfelsökning och med att leda reparationer av den tekniskt avancerade materiel som finns inom Försvarsmakten.

Underrättelse- och säkerhetstjänsten bedrivs nationellt och internationellt, och tillämpas i både freds- och krigstid. Via inhämtning och bearbetning av information om nationer, personer, organisationer och områden skapas beslutsunderlag. Syftet med informationsinhämtningen är att klarlägga och motverka hot.