Regeringen föreskriver i 3 c § förordning (2007:1266) med instruktion till Försvarsmakten att myndigheten ska bedriva militär luftfart. Det yttersta ändamålet med den militära luftfarten är att tillförsäkra att Sverige har effektiva flygstridskrafter som bidrar till att lösa Försvarsmaktens huvuduppgift, att kunna genomföra väpnad strid. Detta innebär att den militära luftfarten inte kan regleras på samma sätt som civil luftfart eller annan luftfart för statsändamål. Försvarsmakten ges därför i 14 kap. 2 § luftfartsförordningen (2010:770) föreskriftsrätt för militär luftfart.

Föreskrifter för militär luftfart meddelas genom regler för militär luftfart (RML). Reglerna utarbetas av militära flyginspektionen och beslutas av överbefälhavaren. Regler för militär luftfart ska följas av samtliga verksamhetsutövare inom det militära luftfartssystemet och utformas så att de även omfattar sådan verksamhet som enskild bedriver. Regler för militär luftfart gäller således även utanför Försvarsmakten och även utanför Sveriges gränser.

Den militära flyginspektionen utövar tillsyn över att bestämmelserna i luftfartslagen (2010:500) och de i lagen angivna föreskrifterna följs i fråga om militär luftfart. Tillsyn över militär luftfart omfattar inträdeskontroll, funktionstillsyn, avvecklingskontroll samt analys och hantering av förändringar av det militära luftfartssystemet. Tillsynen utövas med oberoende och självständighet och flygsäkerhetsinspektören är i tillsynsrollen inte underställd överbefälhavaren.

För att bedriva verksamhet inom det militära luftfartssystemet krävs tillstånd, detta gäller verksamhetsutövare såväl inom som utanför Försvarsmakten. Militära flyginspektionen bereder flygsäkerhetsinspektörens beslut om utfärdande, begränsning och återkallande av verksamhetstillstånd.

I militära flyginspektionen ingår flygsäkerhetsinspektörens flygmedicinske rådgivare som ska utöva tillsyn över de flygmedicinska undersökningar som genomförs inom det militära luftfartssystemet samt utarbeta de föreskrifter som behövs för den militära flygmedicinska verksamheten.

Must är en del av Högkvarteret och leder och utvecklar underrättelse- och säkerhetstjänsten inom Försvarsmakten. Chefen för Must är generallöjtnant Thomas Nilsson som tillträdde 1 maj 2023. Must stödjer regeringen och överbefälhavaren bland annat med att:

• Ta fram underrättelser till stöd för kunskapsuppbyggnad och beslutsfattande
• Förvarna om förändringar i hotbilden
• Bedriva säkerhetstjänst inom Försvarsmakten och utöva tillsyn över andra myndigheter när det gäller säkerhetsskydd och signalskydd
• Samordna försvarsattachéverksamheten
• Organisera och leda insatsförbandet Nationella underrättelseenheten (NUE)

Inom Försvarsmakten inriktas Must av överbefälhavaren. Chefen Must leder underrättelse- och säkerhetstjänst inom Försvarsmakten och är också myndighetens säkerhetsskyddschef och signalskyddschef.

Underrättelsetjänsten

Underrättelsetjänsten följer den säkerhetspolitiska och militära utvecklingen i vårt närområde och i andra delar av världen som är av betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Arbetet består i att inhämta, bearbeta, analysera och delge information och bedömningar om olika aktörers avsikter och förmågor.

Militära säkerhetstjänsten

Den militära säkerhetstjänstens främsta uppgift är att förebygga, upptäcka och motverka säkerhetshot som riktas mot Försvarsmakten och dess intressen, både i Sverige och utomlands.

Must Årsöversikt

Varje år publicerar Must en årsöversikt som ger Must syn på omvärldsutvecklingen och de säkerhetshot som riktas mot Sverige och svenska intressen. Årsöversikten svarar mot ett regeringsuppdrag där Must årligen ska upprätta en översikt över försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänstens verksamhet som allmänheten kan ta del av. Must har valt att utöver detta även presentera annan verksamhet för att därigenom ge en så heltäckande bild som sekretessen medger.

Verksamheten är inriktad på säkerhetshot från utländska underrättelsetjänster och andra aktörer. Säkerhetstjänsten kontrollerar Försvarsmaktens säkerhetsskydd och arbetar förebyggande så att uppgifter som rör Sveriges säkerhet inte röjs, ändras eller förstörs. Den säkerställer också att bara personer som är pålitliga ur säkerhetssynpunkt får ta del av information eller delta i verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet.

Militära säkerhetstjänsten ska även skydda hela totalförsvarets kommunikations- och it-system från intrång med hjälp av signalskydd och kryptografiska metoder.

Granskning av Must

På grund av behovet att skydda förmåga och information för utländska underrättelseaktörer får obehöriga ingen detaljerad insyn i Musts verksamhet.

För att skapa insyn i verksamheten finns externa inspektionsorgan som granskar Must. Exempel på dessa är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (SIUN), Datainspektionen och Riksrevisionen.

Att Musts verksamhet sker inom de givna ramarna kontrolleras i viss mening även av regeringen/Försvarsdepartementet som är mottagare av Musts årsredovisning och för en löpande verksamhetsdialog med Must.

Must rapporterar dessutom om sin verksamhet uppåt inom Försvarsmakten, till överbefälhavaren och chefen för Högkvarteret.

Historik

Dagens militära underrättelse- och säkerhetstjänst bildades den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av Underrättelse- och säkerhetsledningen (USL) och Underrättelse- och säkerhetskontoret (USK). Sverige har dock bedrivit militär underrättelsetjänst och militär säkerhetstjänst i olika former mycket längre än så Ibland räknar man tillbaka till 1900-talet början och unionskrisen 1905.

Handböcker

Innehållet i handböckerna på denna sida är i vissa delar inaktuellt eftersom en ny säkerhetsskyddslag trädde i kraft 2019. Handböckerna är däremot till övervägande del relevanta. Du bör läsa innehållet parallellt med nu gällande lag, förordning och föreskrift:

Säkerhetsskyddslag (2018:585)

Säkerhetsskyddsförordning (2021:955)

Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2019:2) om säkerhetsskydd

Försvarsmakten bedriver komplex verksamhet, ibland med undantag från lagar, förordningar och externa föreskrifter. Försvarsmaktens personal ska öva på samma sätt som vi avser kunna strida. Säkerhetsinspektionen utvecklar regler och inspekterar verksamhetssäkerheten för en säker arbetsmiljö och så att verksamheten inte tillför samhället onödiga risker.

Säkerhetsinspektionen är indelad i två avdelningar: en marksäkerhetsinspektion och en sjösäkerhetsinspektion.

Marksäkerhetsinspektionen 

Marksäkerhetsinspektionen (MARKI) utvecklar regler, bestämmelser och handböcker samt genomför granskning, inspektion och tillsyn av militär marksäkerhet vid alla förband (även vid internationella insatser), skolor och centrum. I marksäkerhetsinspektionen ingår inspektionssektionen (InspS) som genomför inspektioner, beslutar certifikat och behörighetsbevis avseende trafikvärdighet med mera.

Marksäkerhetsinspektionen föreslår även nödvändiga undantag från föreskrifter inom ramen för militär marksäkerhet och genomför viss tillsyn i fråga om hantering och import av brandfarliga och explosiva varor på Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket.

Sjösäkerhetsinspektionen 

Sjösäkerhetsinspektionen (SJÖI) utvecklar regelverk, genomför tillsynsverksamhet och ger stöd så att verksamheten följer utvecklingen av omvärldens sjösäkerhetssystem, civilt och militärt. I sjösäkerhetsinspektionen ingår sektionen för marinens fartygsinspektion (MFI) som genomför sjövärdighetsbesiktningar och sjövärdighetsinspektioner av örlogsfartyg. Här genomförs även dyksäkerhetsbesiktningar och dyksäkerhetsinspektioner samt utfärdande av såväl behörighetsbevis som miljöcertifikat med mera. Sjösäkerheten inom den militära sjöfarten regleras i regler för militär sjöfart (RMS) och tillämpas på all verksamhet inom Försvarsmakten med örlogsfartyg och dykerisystem.

Operationsledningen är en del av Högkvarteret och består av ett par hundra personer. Chefen för operationsledningen har ansvar för att försvara Sverige och allierade mot väpnat angrep, hävda Sveriges territoriella integritet och skydda svenska intressen. Det innebär också att planera och genomföra operationer, både nationellt och internationellt och att integrera alla nationella försvarsplaner med Natos planer. Fokus för den svenska operationsplaneringen är Nordkalotten, Östersjöinloppen och Östersjön.