Inom funktionsutvecklingen deltar man i Försvarsmaktens långsiktiga perspektivplanering, genomför studier och utvecklar nya koncept och strategier.

Systemutveckling innebär utveckling av system inom flygvapnet, exempelvis JAS 39 Gripen, sambandssystem med mera. Man stödjer Högkvarterets arbete med att ta fram styrande dokument genom att beskriva vilka krav som systemen ska klara. Man genomför även materielförsök.

Inom förbandsutvecklingen jobbar man med de förband som ska finnas inom flygvapnet. Man tar fram taktiska anvisningar, utbildningsanvisningar samt utvecklar stridstekniken för förbanden.

UTV Luft är lokaliserad dels i Uppsala och dels i Linköping.

Enheten utgörs av huvudlärare för krigsvetenskap, ledarskap, militärteknik och fysiskt stridsvärde samt handläggare för den grundläggande soldatutbildningen (GU), specialistofficersprogrammet (SOU), officersprogrammet (OP) och högre specialistofficersprogrammet (HSOU).

Vidare ansvarar enheten för utformning och implementering av trebefälssystemet och dess karriärvägar i flygvapnet, detta under ledning av flygvapnets utbildningsförvaltare.

I tätt samarbete med Högkvarteret, Flygstaben, Försvarshögskolan, militärhögskolorna i Halmstad och på Karlberg samt Försvarsmaktens funktionsskolor och flygvapnets skolor skapas förutsättningar för flygvapnets fortsatta personalförsörjning och den individuella kompetensutvecklingen.

Basbefälsskolan ansvarar för att utbilda personal verksamma inom Flygvapnets flygbasförband, det vill säga personalen som ser till att flygplan och helikoptrar kan verka från våra flygbaser på ett säkert sätt. Bland annat genomför Basbefälsskolan chefs- och stabsutbildning inom flygbasförbandssystemet, olika flygbasspecifika utbildningar, implementering av taktikutveckling, simulatorstöd för flygbasförbandens behov och utbildning inom ramen för European Air Group (EAG).

Basbefälsskolan genomför och ansvarar för utbildningen av flygvapnets R3-officerare och flygledare. Man ansvarar även för personaluppföljning av samtliga personalkategorier inom flygbasförbandsystemet och för hundtjänsten inom Luftstridsskolan.

Utöver ovanstående ingår flygvapnets frivilligavdelning som sköter flygvapnets samlade stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna i Basbefälsskolan.

Flygbefälsskolan genomför kurser för all personal i flygtjänst, personaluppföljning för flygande personal, ger ut utbildningsanvisningar för flygtjänst samt följer upp flygtjänst och ledning av flygtjänst på förband.

All personal som har någon typ av flygtjänst utbildar sig vid Flygbefälsskolan vid ett eller flera tillfällen. Eleverna är rotechefer, gruppchefer, divisionschefer, flygchefer eller instruktörer. Kurserna är teoretiska vilket innebär att det inte bedrivs någon flygande verksamhet vid Flygbefälsskolan. Den praktiska tillämpningen sker istället vid flottiljerna.

På StrilS utbildas blivande officerare som skall arbeta som luftbevakningsoperatörer eller flygstridsledare på någon av strilbataljonens stridslednings- och luftbevakningscentraler (StriC). En luftbevakningsoperatör arbetar med övervakning av svenskt luftrum och en flygstridsledare leder våra stridsflygplans aktiviteter i luften.

Båda officerskategorierna (officer och specialistofficer) utbildas här, alltså både studenter vid Försvarshögskolans officersprogram som genomför termin 4 och 5 (de så kallade VFU-terminerna) samt kadetter vid specialistofficersutbildningen som genomför termin 2 och 3 (specialistofficersutbildningens fackskede). Båda kategorierna har gemensamt att de på StrilS får lära sig verka inom kommande befattning som luftbevakningsoperatör eller flygstridsledare. Det sker genom en stor mängd operatörsutbildning och träning i simulatorer som är identiska med StriC. Det ingår också teknikutbildning som till exempel systemkunskap och radarlära, samt ledarskapsutbildning för att man skall kunna verka som framtida chef, medarbetare och även utbildare.

På StrilS utbildas även officerare som redan tjänstgör i Strilbataljonen genom olika vidareutbildningar. Det kan handla om befattningsutbildningar som leder till nya operatörsroller eller allmänna fördjupningskurser. Några exempel på dessa yrkes- och befattningskurser är luftbevakningsledarutbildning, chefsflygstridsledarutbildning och systemutbildningar.

Vid Flygskolan utbildas framtida stridspiloter, helikopterpiloter och transportpiloter.

Utbildningen av piloter sker i olika steg och börjar med grundläggande flygutbildning (GFU) alternativt grundläggande helikopterutbildning (GHU) och följs av grundläggande taktisk flygutbildning (GTU).

• Grundläggande flygutbildning (GFU) genomförs på Flygskolan i Linköping där eleverna flyger skolflygplanet SK 60, vilket kommer ersättas av SK 40. Efter det följer en mer avancerad flygutbildning i Italien. Läs mer om utbildningen till stridspilot här.
• en grundläggande helikopterutbildningen (GHU) genomförs vid den tyska arméflygskolan i Bückeburg utanför Hannover. Läs mer om utbildningen till helikopterpilot här.
• Transportpiloteleverna får förstegsutbildning på Flygskolan i Linköping samt på Trafikflyghögskolan TFHS i Ljungbyhed innan de utbildas av US Navy i USA under 18 månader av sin utbildning. Läs mer om utbildningen till transportpilot här.

Beroende på vilken inriktning eleven har så är den grundläggande taktiska flygutbildningen olika lång.

Flygskolan utbildar även flyglärare inom Försvarsmakten.

LSS har fem flygvapengemensamma skolor: Flygskolan, Stridslednings- och luftbevakningsskolan, Flygbefälsskolan, R3-skolan och Basbefälsskolan.

Luftstridsskolan bedriver också på uppdrag av Högkvarteret utveckling av materiel, metoder och förband som är verksamma inom luftarenan.

En tredje viktig uppgift är insatser och beredskap. Luftstridsskolan ansvarar för den ständiga övervakningen av Sveriges luftrum.