Till sidans huvudinnehåll

Tips och råd inför och under din utbildning

Under din tid som värnpliktig kommer du att möta utmaningar du inte varit med om tidigare. Både de fysiska och mentala kraven kan upplevas som tuffa, åtminstone i början. För att ge dig själv de bästa förutsättningarna kan du redan nu förbereda dig.

Två tjejer bär ryggsäckar och liggunderlag. De ler och ser glada ut.

Foto: Tuva Durgé/Försvarsmakten

Det är kanske lätt att tänka att den fysiska formen kommer att ordna sig under utbildningstiden. Det stämmer till viss del, då stor del av tiden handlar om fysisk aktivitet. Dock finns det risker med att inte vara fysiskt förberedd, under rubriken  "Träna inför din utbildning" kan du läsa mer om hur du kan förbereda dig. I menyn nedan kan läsa hur du gör för att slippa nageltrång, vilka möjligheter du har att påverka utbildningen, hur det fungerar med vårdkontakter, vilka olika samtalsstöd som finns, var du kan ha filmkvällar och mycket annat.

Har du ändå frågor som inte fått svar kan du mejla Livgardets värnpliktshandläggare på  lg-gu@mil.se.

  • Under din värnplikt kommer du antagligen röra på dig betydligt mer än vad du är van vid. En normal dag kan innebära att du går mellan 15-20.000 steg, ofta i kängor. Det innebär en risk för överbelastningsskador, så som ömma benhinnor, onda knän och ömmande fötter.

    Om du förbereder dig i god tid, gärna minst tre månader innan inryck, kan du undvika överbelastningsskador och få ut mer av din utbildning. Föreberedelserna handlar inte om att lyfta tungt eller springa snabbt, utan att promenera med ryggsäck (marschera på militäriska), gärna i kuperad terräng, en till två gånger i veckan. Har du dessutom kängor på fötterna vänjer sig hela kroppen även vid det.  Gå inte ut för hårt, 45-60 minuter räcker i början.

     

    Träna inför grundutbildning
  • På alla förband finns den reglerade rättigheten medinflytande. Syftet är att ge värnpliktiga möjlighet att påverka utbildningen och utveckla verksamheten, och skapa goda och trygga utbildningsförhållanden. Genom medinflytandet kan värnpliktiga lyfta frågor, framföra synpunkter och bidra med förslag för att förbättra detsom fungerar mindre bra och för att förstärka det som fungerar väl. Arbetet bedrivs på flera nivåer, från plutonens timme till kompaninämnder, förbandsnämnder och slutligen Pliktrådets arbete på central nivå.

    Nätverk värnpliktiga kvinnor

    Som en del av medinflytandet finns Nätverk värnpliktiga kvinnor (NVK) på alla förband. NVK finns för att synliggöra och lyfta problem som kan förbli osynliga på grund av att de drabbar kvinnor, som oftast är i minoritet under värnpliktsutbildningen. Genom nätverket finns möjlighet att lyfta frågor som rör kvinnors situation i utbildningen, exempelvis utrustning, arbetsmiljö, ombytes- och boendemiljöer, bemötande eller tillgång till mensskydd.

    Likabehandlingstid

    Som en annan del av medinflytandet har Livgardet en motsvarighet till NKV - nämligen likabehandlingstid (LBT), ett forum som riktar sig till värnpliktiga män. Syftet med forumet är att på både grupp- och individnivå öka förståelsen och kunskapen om vad maskulinitet är och vilken påverkan mansnormer har på verksamheten.


  • En värnpliktskonsulent kan liknas vid en skolkurator som stöttar värnpliktiga under grundutbildningen. Konsulenten fokuserar på den psykosociala hälsan, arbetsmiljön och fungerar som ett motiverande stöd i vardagen och kan hjälpa dig med:

    Stödjande samtal: erbjuder coachande och motiverande samtal för lättare psykosociala besvär som inte kräver klinisk vård.
    Förebyggande arbete: håller exempelvis informationsträffar om stresshantering, rättigheter, skyldigheter och värdegrundsarbete.
    Länk mellan parter: fungerar som ett stöd och en brygga mellan de värnpliktiga, befäl och andra stödfunktioner, som till exempel Försvarshälsan eller fältpastorer. 

  • Försvarshälsan fungerar som en vårdcentral och vill se till att du ska må så bra som möjligt under din värnplikt. Dit kan du vända dig om du blir sjuk eller skadad under din utbildning. Här kommer några tips från Försvarhälsan som kan vara bra att känna till innan inryck.

    Från läkarna

    Under värnplikten kommer du att utsättas för regelbunden fysiskt ansträngande aktivitet. Intensiteten kommer att vara av varierande grad. Stundtals är det väldigt fysiskt krävande. I många lägen kräver aktiviteterna att du äter och dricker mer än vad du vanligtvis gör för att muskler och andra vävnader ska kunna hantera den fysiska ansträngningen utan att brytas ner.  Försvarsmakten har stor erfarenhet av detta och de portioner som serveras innehåller de näringsämnen som kroppen behöver. Det är viktigt att dricka mer vätska under varma sommardagar och i samband med långvarig fysisk ansträngning. Under vintern är varm mat och dryck viktigt då det också ger värme inifrån att dricka och äta varmt samtidigt som nedbrytningen av mat skapar värme.

    Kvinnor som menstruerar har högre risk att drabbas av järnbrist än män. Om du har rikliga menstruationer eller tidigare har haft järnbrist rekommenderar vi att du i god tid inför värnplikten tar kontant med din vårdcentral för att kontrollera om du behöver ersättning eller inte då ett lågt järnvärde kan ge lågt blodvärde (hemoglobin) som i sin tur kan försämra din fysiska prestationsförmåga. Du rekommenderas inte att vara blodgivare de 3 närmaste månaderna före värnplikten eftersom du då riskerar att ha ett sämre blodvärde och prestera sämre.

    Från psykologerna 

    Du står inför en period i ditt liv som kommer att vara olik mycket av det du är van vid. Den här tiden kommer att innebära utmaningar, men den kommer också att erbjuda fantastiskt goda möjligheter till personlig utveckling.
    Att utvecklas är ofta förenat med förändringar där vi i viss mån lämnar omständigheter som vi blivit trygga med. Nya och ovissa situationer skapar ofta ett mått av obehag och stress hos människan. 
    Utbildningstempot är högt och många nya färdigheter ska läras in. I början när allt är nytt kräver varje moment en stor kraftansträngning av dig. I takt med att du börjar behärska olika uppgifter och rutiner behöver du inte ägna så stor tankemöda för att få det rätt. Många saker gör man automatiskt efter en viss tid, ungefär som när man ska lära sig cykla eller köra bil. 
    MEN mycket kommer också kännas utvecklande då du växer av att ta dig över de hinder du stöter på. Till din hjälp att möta utmaningarna har du befälen och kamraterna.

    Från sjuksköterskorna

    Fästingarnas utbredningsområde ökar och geografiskt är Mälarregionen ett utsatt område för TBE-fästingburen hjärninflammation. Det finns ingen behandling mot TBE, däremot finns det ett verksamt vaccin att ta i förebyggande syfte. Du kan läsa mer om fästingar och fästingöverförda sjukdomar på 1177 Vårdguiden.

    Ta reda på hur många eventuella tidigare doser du har tagit samt när du fick den senaste dosen. Ta med ditt vaccinationskort på inryckningsdagen. Grundvaccination för TBE är:

    •  Två doser med en månads mellanrum.
    • Dos tre tas inom ett år från att du tagit de två första. 
    • Dos fyra tas efter tre år efter dos tre. 
    • Boosterdoser ges därefter var tionde år för personer över 50 år som inte har ett nedsatt immunförsvar.

    Har du inte tagit din första dos TBE-vaccin uppmanar vi dig att kontakta närmaste vårdcentral eller vaccinationsbyrå för att påbörja vaccineringen. Vaccinet ger god skyddseffekt först två veckor efter andra vaccinationsdosen. 
    Spara kvittot för återbetalning. Därefter ordnar Försvarshälsan med kommande vaccinering.

    Nageltrång och skoskav är ett återkommande besvär i samband med inryck och nya kängor. Ett skavsår uppstår av för stor friktion mellan strumpa/sko och hud.
    Nageltrång kan du få om du har för trånga skor eller har klippt naglarna kort och snett. Nageln kan då växa så att den skär in i huden och irritera nagelbädden. Huden blir svullen och öm. Ibland kan det uppstå sår som lätt kan bli infekterade.

    •    Var noga med fothygienen, torka torrt efter du tvättat fötterna. 
    •    Använd tillräckligt rymliga kängor/skor och inte för trånga strumpor.
    •    Klipp naglarna rakt över och inte för korta.
    •    Se till att strumpor inte ligger i veck.

  • Fysisk aktivitet är ett obligatioriskt och vanligt inslag i utbildningen. Olika befattningar har olika fysiska krav. Det styr nivån på träningen, men de flesta har fyspass några gånger i veckan.

    Hur mycket du behöver bära beror också på befattning. När frågan ställts till tidigare värnpliktiga är genomsnittssvaret 24 kilo men ganska många anser att de burit över 30 kilo.

    För att orka med är det viktigt att du är van att springa och har en bra syreupptagningsförmåga. Då behöver du inte arbeta på maxnivå hela tiden. Klarar du av att springa två kilometer på elva minuter har du ett bra utgångsläge.  

    Vill du träna mer än det som ingår i utbildingen finns det tillgång till bland annat gym, löpspår, hinderbana, fotbollsplan och idrottshall. På vintern finns även längdskidspår om vädret tillåter.

  • Precis utanför Livgardets grindar ligger Soldathemmet med kiosk, café och olika maträtter. Här finns bland annat olika  sällskapsspel, musikinstrument, bibliotek och skärmar för att strömma program. Det ordnas även olika aktiviteter för värnpliktiga, till exempel fotspa, bingo, quiz, andakter och pepparkakshusbygge till jul. Soldathemmet kan ses lite som ett vardagsrum där du och dina kamrater umgås

  • Redan år 1545 beordrade Gustav Vasa att det skulle finnas präster inom försvaret. Uppgiften var primärt att stödja stridande män samt att ge dem ”en gudfruktig uppfostran”. Idag ser världen annorlunda ut, men den militära själavården finns fortfarande kvar. Än idag syftar själavården till att stödja och bidra till en känsla av sammanhang samt höja den mentala förmågan och motståndskraften.

    På Livgardet arbetar en regementspastor som finns till för både värnpliktiga och anställda. Pastorn kommer från Svenska kyrkan, men militär själavård har ett annat uppdrag, syfte och ramverk än kyrkan. Som militär själasörjare erbjuder pastorn samtalsstöd åt alla, oavsett tro eller icke tro, och är även verksam inom områden som jämställdhet, värdegrund och ledarskap.