Stor övning i krigsfångtjänst i Örebro
I ett gammalt sanatorium norr om Örebro har Första divisionens militärpolisbataljon upprättat en krigsfångplats med över 200 figuranter. Momentet är ett av de mest omfattande inom svensk krigsfångtjänst på flera år och syftet är att utveckla bataljonens förmåga att hantera krigsfångar.

Krigsfångtjänst har inte övats på flera decennier i Sverige. Här har krigsfångarna blivit uppradade för att enklare kunna bevakas under inprocessingen.
Foto: Frida Kämpe/FörsvarsmaktenVid Hålahults sanatorium har militärpolisen ur Första divisionen arbetat intensivt i flera timmar för att förbereda en krigsfångplats. Anläggningar iordningställs, inskrivningsstationer och staket omkring området upprättas innan krigsfångarna anländer till fångplatsen.
På fångplatsen befinner sig krigsfångarna i högst 72 timmar innan de skickas vidare till ett krigsfångläger längre back från fronten. När krigsfångarna anländer ska samtliga gå igenom en kedja som består av visitation, sjukvård, inskrivning och sättas i förvar.
Det första som händer är att fångarnas tillhörigheter genomsöks av narkotikahund och explosivämnessökandehund. Tillsammans utgör hunden och hundföraren ett ekipage, två individer som ska fungera som en.

Hundförarna har en viktig roll i krigsfångtjänsten. Ekipagen har bland annat som uppgift att söka av väskor och för att hitta farliga föremål som kan skada personalen.
Foto: Frida Kämpe/Försvarsmakten
– Det här blir ett prövande moment där vi testar ekipagets sampel och förmåga. Det är en stökig miljö med mycket som händer, och flera hundar som söker av en stor mängd samtidigt. Här tänjer vi på gränserna och utvecklas, säger Evelina Johansson, hundförare och militärpolis vid 1:a divisionens militärpolisbataljon.

Evelina med tjänstehunden Olisa. .
Foto: Foto: Hanna Winberg/Försvarsmakten
Samverkan stärker förmågan
På området står orange baracker som en privat aktör upprättat, där ska fångarna visiteras. Bataljonschefen överstelöjtnant Håkan Isacsson berättar att stödet från civilsamhället höjer bataljonens förmåga att snabbt kunna upprätta nödvändig infrastruktur. Något som skapar bättre förutsättningar för bataljonen att bli säkrare och uthålligare.

Bataljonschefen överstelöjtnant Håkan Isacsson inför första mötet med amerikansk militärpolis.
Foto: Hanna Winberg/Försvarsmakten
Första divisionens militärpolisbataljon har en särskild roll, att utbilda, inspektera och följa upp samt stödja krigsfångtjänsten vid andra förband.
Under Aurora 26 är syftet med krigsfångtjänstmomentet att få en djupare förståelse för krigsfångtjänst för att i framtiden kunna reglera, kontrollera och handleda den. Svensk militärpolis har under övningen integrerats med amerikanska militärpoliser och tillsammans arbetat sida vid sida på gruppnivå i syfte att utbyta kunskap och erfarenheter.
– Vi har aldrig övat krigsfångtjänst i den här skalan tidigare. Det har varit väldigt lärorikt. Samtidigt har vi kunnat dra lärdomar av varandra, säger överfurir Abbott gruppchef för 105:e militärpoliskompaniet.

Under Aurora 26 har svenska och amerikanska militärpoliser jobbat nära varandra och gemensamt lösa uppgifter.
Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten
Röda korset på plats
En del av momentet involverade flera aktörer inom totalförsvaret bland annat internationella och svenska Röda korset, vars roll är att inspektera och dokumentera fångplatsen samtidigt som de bidrar med en djupare förståelse och ökad kunskap om tredje Genèvekonventionen som reglerar krigsfångtjänst.
– Röda korset bekräftade att mycket av det vi gör håller hög nivå. Den feedback vi fick kunde vi dessutom snabbt omsätta och implementera direkt i krigsfångtjänsten, säger överstelöjtnant Håkan Isacsson, bataljonschef på 1: a militärpolisbataljonen.
Under övningsmomentet samövar bataljonen även med flera aktörer inom totalförsvaret för att stärka totalförsvarsförmågan. Rapportering av krigsfångar skickas till Plikt- och prövningsverket från fångplatsen som i sin tur rapporterar det vidare till Röda korset nationellt och tillslut når det Röda korset på internationell nivå.

Med över 200 krigsfångar som ska omhändertas krävs en effektiv och tydlig metod, där både kunskap och rutin är avgörande för att alla ska behandlas så snabbt som möjligt.
Foto: Frida Kämpe/Försvarsmakten
Erfarenheter från Ukraina
Ukraina tar en aktiv del i övningen. Närvarande är chefen från ukrainska försvarsmakten som leder gruppen för behandling av krigsfångar i landet. Med sina erfarenheter från fronten utbildar de svenska militärpoliser i krigsfångtjänst under Aurora 26.
– Ukrainarna har delat med sig av direkta erfarenheter från kriget och hur det är att hantera krigsfångar i praktiken. Det har varit en ovärderlig tillgång som hjälpt oss att förstå verkligheten bakom handböckerna, säger Håkan Isacsson.
På plats finns även militärpoliser från fler än 10 nationer för att dela kunskap och erfarenheter, ett utbyte som på sikt ska stärka samarbetet inom Nato, menar överstelöjtnant Håkan Isacsson.