Till sidans huvudinnehåll
Aktuellt

Rejäl skarpskjutning avslutade Aurora 26

För personalen på Fjärde brigadunderhållsbataljonen och de värnpliktiga är övning Våreld, som är en del av Aurora 26, avslutad. Drönarhot, attackhelikoptrar och allierade förband ramade in miljön för deltagarna, som fick uppleva en storövning i soliga Skåne. Övningen avslutades dessutom med en skarpskjutning som bjöd på fler utmaningar än väntat.

Aurora 26

Pansarskott avfyras under skarpskjutningen.

Foto: Victor Hilding/Försvarsmakten

Aurora 26 var årets största övning för Försvarsmakten. Med deltagande från samtliga stridskrafter och tolv andra nationer utgör den en viktig betydelse för Försvarsmaktens uppgift att försvara Sverige och våra allierade.

Övningsscenariot – att snabbt möta ett väpnat angrepp genom avvärjningsstrid mot en över landgräns anfallande motståndare – har ställt stora krav på koordinering, uthållighet och att möta de krav som det moderna slagfältet kräver – vilket direkt översätts till Fjärde brigadunderhållsbataljonens förmåga att kunna göra detsamma.
 
– Under övningen har vi fått hantera stora utmaningar som spelats in av övningsledningen. När till exempel E22:an påverkats av fienden och vi ska förflytta hela bataljonen med allt vad det innebär får vi arbeta under stor press. Samtidigt förhåller vi oss till en verklighet där drönarhotet hela tiden måste omhändertas. Det är bland annat då vi ser att våra rutiner, ordrar och våra metoder fungerar. Och det är då jag blir stolt över förbandets förmåga att lösa uppgift, säger Överstelöjtnant Mikael Perez, bataljonchef Fjärde brigadunderhållsbataljonen.

Stora avstånd mellan förbanden

Under övningen har scenariot som utspelat sig krävt att förbanden omgrupperat ofta och grupperat med stor spridning, och därmed långa avstånd emellan. Det har skapat stor påverkan för förbandets förmåga att lösa uppgifter, men också gett personalen värdefulla lärdomar. Några som känt av det särskilt mycket är trafiksoldaterna, som sett till att littera och leda förbanden på rätt vägar.

I Skillingaryd möter vi Erik Wetterholm och Viktor Larsson, trafiksoldater, som sitter och äter medan de inväntar ett ankommande förband.

– Ovissheten är den största utmaningen. Vi gör en sak, sedan måste vi snabbt tempoväxla för att göra något annat. Men det är väldigt roligt, och det är spännande att se händelseförloppet och träffa olika förband, säger de.

Slutskjutning satte punkt för deltagandet

 För de värnpliktiga tog övningen slut på skjutfältet i just Skillingaryd, där slutskjutningen satte punkt för deras tid i fält. Slutskjutningen var ambitiöst planerad för att låta bataljonstaben ner till de olika grupperna samverka under ett scenario där motståndaren försöker genomföra en luftlandsättning djupt in i Sverige.

Det skapade ett upplägg som gav cheferna möjlighet att ta egna beslut och agera efter fiendens beteende. Bataljonen fick order av högre chef att försvara terrängen intill dess att förstärkning kan nedkämpa den fientliga luftlandsättningen.

Soldater eldobserverade och eldreglerade inspelad indirekt eld medan samtliga vapensystem nyttjas för att störa motståndarens landsättning.

– Händelseutvecklingen har styrt förbandets agerande, vilket gjorde att vi kunde prioritera besluts- och rapportkedjor och därmed förbandets totala förmåga att strida över individens eller gruppens förmåga, säger Christoffer Svensson, övningsledare.

Aurora 26

Värdlandsstöd var en viktig del av Aurora 26.

Foto: Victor Hilding/Försvarsmakten