En stärkande bataljonsövning på flera nivåer
Chefen Fältarbetsskolans (CFarbS) övning har genomförts med goda resultat och blev en övning som på flera sätt skiljde sig från andra. Det som gjorde den särskilt intressant var att flera utbildningsnivåer prövades samtidigt; elever från Taktisk kurs Armén (Tak-A) ledde övningen på högre nivå, kadetter ur Fältarbetsskolan truppförde plutoner och de värnpliktiga fortsatte utvecklas i sina befattningar. Tillsammans skapade det en tydlig synergi som stärkte både individernas utveckling och förbandets samlade förmåga.

Truppförande kadett handleds av lärare från Fältarbetsskolan under övningen.
Foto: Haider Sudani/FörsvarsmaktenTaktisk kurs Armén (Tak A) är en nivåhöjande kurs vid Markstridsskolan som förbereder nuvarande yrkesofficerare (löjtnanter) för kompanichefsrollen och befordran till kapten. Inom ramen för kursen utvecklas elevernas förmåga inom bland annat taktik, stridsledning och beslutsfattande.
Tak A-eleverna som går inriktning fältarbeten hade en central roll i övningen. De ansvarade för planering och genomförande och verkade under övningen som bataljonsövningsledare, momentövningsledare och högre chef genom bataljonsstab. För elever som utbildas mot att verka på kompaninivå innebar detta att de sattes på prov i en ännu större övningsram, där ledning, samordning och beslutsfattande prövades under realistiska former. Bataljonsövningsledaren beskriver upplevelserna från övningen så här:
– Att planera och leda övningen har inneburit ett stort ansvar, men också varit väldigt utvecklande. Det har gett oss en tydlig erfarenhetsbank inför framtida övningar, särskilt i situationer där tiden inte är till ens fördel för planering av liknande karaktär. Det har varit en stor utmaning att balansera tänkt plan på övningen, händelsestyrda utvecklingar som baseras på de övades beslut i kombination med uppkomna situationer.
Samtidigt truppfördes plutonerna av specialistofficerskadetter från Fältarbetsskolan, som gick i roller som plutonchefer och ställföreträdare. För dem blev övningen ett tillfälle att omsätta den teoretiska delen av utbildningen i praktiskt ledarskap. Det var även ett tillfälle att fördjupa sina kunskaper inom den egna funktionen och utveckla förmågan att truppföra i en verksamhet som ställde krav på både struktur, ansvar och omdöme. För kadetterna blev övningen också ett tydligt steg från teori till praktiskt ledarskap ute i verksamheten. Frida Ekströmer som truppförde en av maskinplutonerna beskriver erfarenheterna så här:
– Det har varit stressigt emellanåt, men väldigt givande. Jag har fått stor nytta av det vi lärt oss på Fältarbetsskolan, både i hur man ger order och bryter ner uppgifter, men också i det praktiska arbetet ute i fält. Det har gett en bra grund för att kunna leda plutonen under övningen tycker jag.
FUNKTIONSDUGLIGHET, EN AVGÖRANDE DEL
För de värnpliktiga vid båda grundutbildningskompanierna var övningen en viktig del i att bygga duglighet inom flera centrala funktioner. För funktionskompaniet omfattade det förnödenhetsförsörjning, sjukvård, maskinarbeten, reparationstjänst och stridsfältsröjning. Övningen bidrog även till förmågeutveckling för det ingenjörkompaniet inom fältarbeten för rörlighet, kopplat till stridsfältsbrytning och upprättande av Krigsbro 4. På så sätt förseddes de värnpliktiga med möjlighet att utvecklas i sina respektive befattningar och fortsätta sin resa att bli funktionsdugliga i krigsorganisationen. För soldaterna har övningen inneburit både utveckling och ökat ansvar. Värnpliktige Viktor Kullborg sätter ord på det.
– Vi fick en bra känsla redan efter den första bataljonsövningen och det känns som att vi har fortsatt bygga vidare på det. Roller faller in mer naturligt nu, plutonen har satts samman på ett bra sätt och vi jobbar mycket med små detaljer för att fortsätta bli bättre.
VIKTIG UTVECKLING FÖR FLERA SAMTIDIGT
En viktig del av övningen var att flera roller utvecklades samtidigt i samma övningsmiljö. Medan Tak A-eleverna prövades i högre ledning och kadetterna i truppföring, fick de värnpliktiga träna i sina respektive befattningar. De fick göra det under förhållanden som ställde krav på både individ, förståelse för helheten och förmågan att lösa uppgifter i förbandet.
Under övningen tränade samtliga deltagare också på tillämpning av krigets lagar och relevanta folkrättsliga konventioner vid strid och fältarbeten. Det gav ytterligare djup åt verksamheten och tydliggjorde att förmågeutveckling inte enbart handlar om att lösa uppgifter, utan också om att göra det inom de ramar och regelverk som styr militär verksamhet.
Chefen Fältarbetsskolans övning visade därmed värdet av att samla flera utbildningsnivåer i en och samma övning. När elever, kadetter och värnpliktiga prövas samtidigt skapas en tydlig synergi av utveckling och förmåga. Ola Hansson, chef för Fältarbetsskolan, beskriver övningens påverkan på följande vis:
– För våra elever och kadetter är det avgörande att få öva i rätt befattning med förband i fält. När det samtidigt stärker ingenjörbataljonens förbandsträning skapas tydliga synergier. Årets övning har gett goda resultat, och efter utvärdering tar vi nästa steg inför nästa års förbandsträning.