Totalförsvaret
Totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Totalförsvaret består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar). Det väpnade angreppet är dimensionerande för totalförsvaret. Det militära och civila försvarets viktigaste funktion är att tillsammans med övriga allierade kunna möta väpnade angrepp riktade mot Sverige och andra allierade.
Försvarsmakten har en viktig uppgift inom totalförsvaret att – på alla nivåer – tydliggöra och förmedla det militära försvarets perspektiv och behov så att dessa omhändertas och beaktas i utvecklingen av det civila försvaret, samt inom totalförsvaret i stort. Syftet är att möjliggöra svenska och allierade militära operationer såväl i fred som i händelse av höjd beredskap och ytterst krig.
Att bidra till det militära försvarets förmåga vid höjd beredskap och ytterst krig är en prioriterad uppgift för det civila försvaret. Beredskapsmyndigheterna ska genomföra planering och åtgärder för att stärka förmågan och öka takten i utvecklingen av det civila försvaret. Regeringen anger att verksamheterna inom det civila försvaret bör – vid höjd beredskap och ytterst krig – i varje situation fokuseras på att stödja det militära försvaret på det sätt som är mest ändamålsenligt för att stödja totalförsvarets samlade krigsinsats. Vid avvägning mellan att genomföra olika åtgärder för det civila försvaret ska särskild vikt ges till åtgärder som även kan bidra till det militära försvarets förmåga.
I Försvarsbeslutet från 2024 fick Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar i uppdrag av regeringen att främja och utveckla en samordnad planering för totalförsvaret under perioden 2025 –2030. Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar redovisade den första delen av detta uppdrag hösten 2025 genom rapporten Utgångspunkter för totalförsvaret 2025 – 2030. Rapporten utgår från regeringens inriktning och utgör ett stöd för samtliga aktörer inom totalförsvaret och särskilt de aktörer som inte tar del av Försvarsmaktens operationsplanering.
Ett centralt budskap i rapporten är att Sverige som allierad i Nato har förändrat förutsättningarna för det svenska totalförsvaret i grunden. Sveriges integration i Nato innebär att svenska myndigheter, och samhället i stort, behöver vidta åtgärder och genomföra aktiviteter som skapar förutsättningar för Sveriges förmåga att genomföra Natos kärnuppgifter. Av rapporten framgår även att det är strategiskt avgörande att Sverige är motståndskraftigt redan i fredstid och därigenom stärker Natos avskräckningsförmåga, ytterst syftandes till att undvika en eskalering till krig.
Läs mer om utgångspunkter för totalförsvaret. (pdf, 1 MB)
Utifrån Försvarsbeslutet från 2024 och de slutsatser som redovisas i Utgångspunkter för Totalförsvaret 2025–2030, har Försvarsmakten och Myndigheten förcivilt försvar tagit fram en gemensam övningsinriktning för totalförsvaret. Genom att beskriva de förmågor som ska övas skapas en tydlig inriktning och samordning av den förmågeutveckling som behövs för att öka samhällets motståndskraft och förmåga samt stärka totalförsvaret.
Övningsinriktningen syftar till att stödja samtliga aktörer inom totalförsvaret i arbetet med att utveckla nödvändiga förmågor för att kunna möta det övergripande målet för totalförsvaret. Målgruppen är både offentliga och privata aktörer på nationell, regional och lokal nivå som bedriver verksamhet viktig för totalförsvaret. Alla aktörer inom totalförsvaret ska vid samverkansövningar kunna, formulera syfte och mål med stöd av denna övningsinriktning och sin egen behovsanalys.
Läs mer om gemensam övningsinriktning för totalförsvar. (pdf, 1 MB)