Till sidans huvudinnehåll

Svensk subarktisk spetskompetens

Förmågan att verka i subarktisk miljö är en svensk spetskompetens. Det handlar inte bara om att överleva i kyla, snö, mörker och svår terräng – utan om att kunna använda miljön för att skapa sig avgörande fördelar – och bekämpa fienden.

Kvinna som står och tittar på ett stridsfordon i skogen på vintern.

Foto: David Carr/Försvarsmakten

Ytterst handlar det om att kunna försvara Sverige och tillsammans med allierade bidra till säkerhet och stabilitet i norra Europa.

Nordkalotten är unikt för utbildning och övning i subarktiska förhållanden. Där finns förutsättningar som få andra länder har: stora övningsområden, glesbefolkad terräng, extremt väder, långa avstånd och begränsad infrastruktur – detta ställer krav på både materiel och människor.

Försvarsmaktens vinterenhet vid Norrbottens regemente, I 19, är specialiserad för strid i subarktiskt klimat. De samordnar och utvecklar Försvarsmaktens vinterförmåga samt utbildar både svenska och internationella förband. Utbildningen omfattar allt från grundläggande strid i vintermiljö till mer avancerad utbildning i funktion och mindre förbandsenheter samt subarktisk dykning.

Utbildning av våra allierade

Försvarsmaktens subarktiska förmåga är mer än en nationell specialistkompetens. Den är ett konkret svenskt bidrag till Natos försvarsförmåga i norr och är ett resultat av nedärvd och dokumenterad erfarenhet och övning i en miljö som få andra länder kan erbjuda.

Den bygger på samspelet mellan människa, maskin och miljö. I subarktisk miljö påverkas allt: personalens uthållighet, fordon, vapen, samband, sjukvård, transporter och ledning. Små misstag kan snabbt få stora konsekvenser. Därför krävs soldater, chefer och instruktörer som förstår vilka åtgärder som måste vidtas. Att verksamheten bedrivs kring polcirkeln ger dessutom helt unika ljusförhållanden att ta hänsyn till.

Sveriges kunskap är internationellt efterfrågad. Utländska förband kommer hit för att utbildas i vår miljö. Genom konceptet ”train the trainers” utbildar vinterenheten instruktörer som i sin tur kan ta med sig kunskaper hem och utveckla det egna förbandets förmåga. Delar av Vinterenhetens metoder och digitala utbildningsutbud används även av andra försvarsmakter.

Svensk förmåga inom ramen för Arctic Sentry

Den svenska förmågan blir särskilt viktig när Nato ökar sitt fokus på Arktis. I februari 2025 introducerade Nato paraplyoperationen Arctic Sentry för att samla och samordna pågående och planerad militär verksamhet i regionen. Försvarsmakten bidrar med operativa förmågor och lång erfarenhet av att verka i arktisk och subarktisk miljö.

Det har bland annat skett genom svensk stridsflygbasering på Island inom Natos incidentberedskap och genom deltagande i Arctic Endurance på Grönland. Där övade svenska och allierade förband förflyttning i svår terräng, strid i arktisk miljö och sjukvård under fältförhållanden. Övningarna stärker förmågan att hantera förhållanden där kyla, avstånd och mörker påverkar sjukvård, logistik, ledning och uthållighet.

Säkerheten i norra Europa hänger nära samman med utvecklingen i Arktis och Nordatlanten. För Nato är området viktigt både för försvaret av medlemsländerna i norr och för möjligheten att ta emot förstärkningar mellan Nordamerika och Europa. Därför behöver svenska och allierade förband kunna verka tillsammans i regionens krävande förhållanden.

Om något händer i norr är Sverige, tillsammans med Norge och Finland, bland de allierade som finns på plats först. Svenska förband måste därför kunna ta striden tidigt och skapa förutsättningar för förstärkningsresurser att komma på plats. Gemensam övnings- och försvarsverksamhet i norr stärker alliansens förmåga och minskar risken för konflikt genom trovärdig närvaro och beredskap.

Försvarsmaktens subarktiska förmåga är därmed mer än en nationell specialistkompetens. Den är ett konkret svenskt bidrag till Natos samlade förmåga i norr – byggd på erfarenhet, återkommande övning och förmåga att verka i förhållanden som få andra länder har.

Frågor och svar

  • Arktis har i och med klimatförändringarna under senare år börjat bli alltmer intressant. De smältande isarna gör att helt nya handelsvägar öppnar sig, och det är många aktörer som vill dra nytta av detta. Detta medför även att Arktis nu är ett högintressant militärt område. 
    En stor del av Sveriges yta är en del av det område som kallas Arktis. Sverige är med i Arktiska rådet vars ambition och syfte är att verka för en fredlig utveckling i området, och för att begränsa militariseringen av Arktis. Naturligtvis är även klimat- och miljöfrågorna viktiga.

  • Försvarsmakten har enheter som är tränade i att verka i det hårda arktiska klimatet och området, med extrema väderförhållanden, långa avstånd och svag infrastruktur. Just nu är det soldaterna på K4 i Arvidsjaur och I19 i Boden som är specialiserade på denna miljö. 

  • Området är av geostrategiskt intresse för både Nato och Ryssland, och för Sverige och Finland. Ryssland har 50 procent av den arktiska landmassan och vill kunna försvara sig. Den ryska norra marinen är förlagd till Murmansk, till exempel.
    Vid en konflikt med Nato kommer Ryssland att vilja försvara sig, och samtidigt förhindra att amerikanska förstärkningar kommer fram till området.

  • Vid en väpnad konflikt i Arktis skulle Sverige sannolikt påverkas eftersom vi är geostrategiskt sammanlänkade. Vi måste utgå från att Sverige skulle påverkas och ha beredskap för det.

  • Sverige arbetar med att bygga upp ett nätverk av olika bi- och multilaterala avtal som syftar till att stärka stabiliteten i området. För militära frågor i Arktis deltar Försvarsmakten i Arctic Security Forces Roundtable (ASFR), ett forum som grundades 2010 av Norge och USA. Detta forum arbetar för regional förståelse och samarbete mellan de militära styrkor som är verksamma i Arktis.

Relaterade artiklar

  • Under ceremoniella former tilldelades tio brittiska soldater den svenska jägarbågen. Ett kvitto på det fördjupade samarbetet mellan Storbritannien och Sverige, och ett kvitto på att fler nationer vill kliva fram för att kunna verka i det strategiskt viktiga Arktis.

    Läs mer
  • Arktis har fått ökad strategisk betydelse för både enskilda länder och för Nato. Genom att delta i övningar och bidra till Natos samlade närvaro stärker Sverige förmågan att verka i en allt viktigare säkerhetspolitisk miljö.

    Läs mer
  • Finland och Sverige har länge haft ett tätt samarbete på Nordkalotten. Under övningen Lapland Steel 25 visade förbanden förmåga till samordnad manöverstrid i krävande subarktisk vintermiljö.

    Läs mer
  • Svenska flygbasjägare deltar i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland. Förbandet ombaserades förra veckan med transportflyg från Sverige för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

    Läs mer
  • Conference of European Land Forces Commanders (CELF 25) genomfördes under veckan i Kiruna. Över 30 arméchefer från hela Europa och US Army Europe and Africa samlades ovanför polcirkeln i ett unikt sammanhang för att diskutera avgörande frågor kring den strategiska betydelsen av nordkalotten, kraven den subarktiska miljön ställer på de som verkar i området och militära samarbeten.

    Läs mer
  • Försvarsmakten kommer nu avsluta sin rekognosering på Grönland. Arbetet på plats har genomförts i syfte att undersöka förutsättningar och möjligheter för framtida övningsverksamhet på Grönland och i Arktis – ett område av växande strategisk betydelse för Nato.

    Läs mer
  • Försvarsmakten kommer under februari och mars att ingå i Natos incidentberedskap på Island som en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Flygvapnet ska delta med en stridsflygenhet med Jas 39 Gripen och ta ansvar för Natos gemensamma luftförsvarsuppgifter.

    Läs mer
  • Cold Response 2026 stärker försvarsförmågan i norr. Fokus är det gemensamma försvaret av Nordkalotten. Armén och flygvapnet deltar i övningen som genomförs i Norge, Sverige och Finland 9-22 mars.

    Läs mer
  •  När den stora Natoövningen Cold Response genomförs i de nordiska länderna under mars spelar luftledningsorganisationen i norska Bodö en central roll. Vid Combined Air Operations Centre Bodö (CAOC Bodö) arbetar personal från flera nationer tillsammans för att planera, leda och samordna luftoperationer i ett av Europas mest krävande övning.

    Läs mer