Se filmen som berättar om Livgardets födelse genom "de 16 smocke män" som ställdes till den militära befälhavaren Gustav Vasas förfogande.
Efter många års stridigheter inom det som var Kalmarunionen gick danskarna till angrepp mot Sverige år 1520. Sverige förlorade i slaget vid Bogesund, som också kostade livet på riksföreståndaren Sten Sture den yngre. Den danska kungen Kristian II kröntes samma år i Stockholm. Efter kröningen lät han avrätta de som kunde tänkas hota hans makt, en händelse som blivit känd som Stockholms blodbad.
Stockholms blodbad 8-9 november 1520 skildrat i den så kallade Blodbadsplanschen. Handkolorerat kopparstick av Dionysius Padt-Brugge 1676 efter ett större träsnitt av Kort Steinkamp och Hans Kruse i Antwerpen 1524.
Foto: Hans Koegel/Nordiska museet
Motståndet mot Kalmarunionen och Kristian II var dock inte brutet. En av de främsta motståndarna, Gustav Eriksson av ätten Vasa, begav sig till Dalarna förföljd av danska knektar. Julhelgen 1520 var Gustav Eriksson i Mora där han talade till morafolket. Han talade om Stockholms blodbad och påminde morakarlarna om att de tidigare följt Karl Engelbrekt och sturarna i kampen mot de danska kungarna. Gustav Vasas vilja att starta ett uppror fick dock inget gehör denna gång och han behövde lämna Mora.
Kort därefter fick dalkarlarna kännedom om händelserna i Stockholm. De fick också höras om Kristian II:s planer att avväpna allmogen, ett dråpslag mot den svenska friheten. Några män gav sig iväg för att leta rätt på Gustav Eriksson och föra honom tillbaka till Mora. I Sälen hann de ikapp honom. Dagens vasalopp, som genomförs årligen första söndagen i mars, påminner ännu om denna brytpunkt i Sveriges historia.
Den 14 januari 1521, på Felix bekännarens dag, samlades dalkarlarna till ett stort möte där Gustav Eriksson utsågs till befälhavare och ledare i befrielsekampen mot danskarna. Sexton unga män valdes ut för att vakta den blivande kungens liv.
Därmed inleddes Befrielsekriget. Ett krig utan stora slag och spektakulära segrar. Det var istället ett rent utnötningskrig som till sist bröt danskarnas motstånd.
"Ther komme honom the förnemligste aff alle socknar både östre och westre Dalarne, samtyckte och korade honom till Sweriges Rijkes höffuitsman, swore honom eedh lydno och hörsamheet, satte så till honom 16 smocke unge karler the honom tiena och på honom achta skulle."
Peder Svart, i sin krönika om Gustav Vasa
1523 valdes Gustav Eriksson till kung, Gustav I, vanligen omtalad som Gustav Vasa. Han tågade in i Stockholm på midsommardagen 1523 omgiven av sina livvaktare. Livvakterna placerades sedan ut runt det kungliga slottet för att kunna vakta kungens säkerhet. Den här livvakten är ursprunget till det som idag är Livgardet.
Sedan de första livvakterna trädde i tjänst för över 500 år sedan, har såväl Livgardets föregångare som det nuvarande Livgardet varit fast förknippade med vår statschef, Sveriges konung.