Övning av traumatropp – med drönarhot och ny teknik
För att snabbt, effektivt och med framgång ta hand om skadade i fält gäller det att minimera risken för upptäckt. I och med drönarkrigföringen har förutsättningarna för det ändrats. Därför har sjukvårdsplutonen på Ledningsregementet övat sin förmåga med fullt sammansatt traumatropp samtidigt som de övade på att skydda sig mot drönarhot, bland annat med ett försöksmoment med ny teknik.
Foto: Sanna Persson
– I just den här övningen har vi fått in ny teknik och övar på drönarförmågan, alltså hur vi uppträder och hur vi kan dölja oss och vår förmåga från drönare, säger Joel, stf plutonchef. Vi vet att vi i många fall kommer att synas, men lär oss hela tiden om hur vi kan skydda oss från att avslöja vad vi har, vad vi gör och vilka vi är.
Samarbete mellan grupper
Under övningen är traumatroppen samgrupperad i en byggnad, med flera mottagningsdelar så att de kan kombinera eller hjälpa varandra vid behov.
– Tidigare har vi övat med grupperna utspridda, med en lätt traumagrupp på en plats och en lätt kirurggrupp på en annan plats. Det har varit väldigt gruppfokuserat, men nu får de bygga broar över till varandra och dra nytta av varandra på ett bra sätt, säger Joel.
Ny teknik – markgående drönare
Utöver att öva sin förmåga att skydda sig mot drönare i luften testade plutonen även hur de kan dra nytta av egna markgående drönare – så kallad UGV (Unmanned ground vehicle) – i sitt arbete.
Försvarsmaktens Markstridsskola (MSS) arbetar med att utveckla UGV-förmågan, och deltog vid övningen för att testa vad som fungerar och inte med UGV och sjukvård. Framför allt handlar det då om att transportera skadade, vilket minskar både transportsträcka och -tid samt antalet bårbärare.
– Det hänger ihop med skydd mot drönare och att minska risken för upptäckt. Hur mycket resurser ska man sätta i risk? Ju kortare tid vi kan flytta någon eller vistas utomhus så minimerar vi risken att bli upptäckta och bekämpade, förklarar Joel. Dessutom ger transport med UGV även möjlighet till viss vård under själva transporten, jämfört med bår där du behöver stanna helt för att ge vård.
Lärdomar från Ukraina
I dag används UGV för sjukvård flitigt i Ukraina. Vid fronten hämtar och transporterar man skadade egentligen enbart UGV, eftersom sjukvårdsresurser och bårbärare är högprioriterade mål och blir utslagna mer eller mindre så fort de syns.
Joel beskriver hur tankarna generellt ser ut framåt med att använda UGV inom sjukvården i Försvarsmakten.
– Vi får se hur det här utvecklas. Vi drar lärdomar tillsammans med MSS om hur drönaren ska nyttjas och var den ska finnas i organisationen – kompani, bataljon eller långt ut, säger han. Jag ser att det finns en vinst att ha den i så kallat bakre läge och kunna köra fram den till en grupp som är påverkad.
Han ger exempel på hur drönaren kan användas i praktiken.
– Exempelvis kan en stridssjukvårdare genomföra första omhändertagande. Sen blir den skadade hämtad med UGV och gruppen kan fortsätta lösa sin uppgift utan att behöva avbryta för att flytta någon bakåt, säger han. Det här gäller framför allt de som är frontnära i en farlig miljö där UGV:n skulle kunna spela en viktig roll.
Fokus på traumatropp
Övningen fokuserade på att öva med en fullt sammansatt traumatropp. En traumatropp innehåller två stycken lätta traumagrupper (LTG) och en lätt kirurggrupp (LKG). Dessa tre grupper samarbetar och används för att omhänderta skadade och sjuka, vilket innebär att genomföra allt från enklare sjukvård till mer omfattande operationer. Fokus under övningen låg framför allt på traumaomhändertagande, vilket oftast innefattar att ge vård till personer som skadats i strid.
– Men vi fokuserar även på dagliga sjukvårdsfall, sånt som inte är trauma men som vi ser i stor skala och som kommer att beröra alla. Det handlar om infektioner, vanliga sjukdomar och magsjuka och så vidare, förklarar Joel.
En mobil och modulär enhet
En traumatropp är en mobil grupp, det vill säga att den inte tar så lång tid att upprätta och flytta på. Det är dessutom väldigt modulärt, vilket innebär att man kan välja hur mycket man upprättar beroende på tidsaspekter och andra omständigheter.
– Man kan bygga upp en stor enhet med alla tre på samma plats, eller så ”hoppar man bock” med varandra där man exempelvis har en LKG och en LTG grupperad tillsammans och en LTG grupperad mycket längre fram som kan genomföra den första insatsen, beskriver Joel.
Lärdomar och utveckling
När vi träffar sjukvårdsplutonen är de mitt i genomförandet av övningen och kan inte ge något färdigt svar om vad de tar med sig utifrån allt de övar.
– Vi får utvärdera lärdomarna efter övningen. Då får gruppen säga sitt om vilka fördelar och nackdelar de tagit med sig, säger Joel. Kopplat till drönare, utöver det vi lär oss vid egna övningar, tar vi till oss av lärdomar från öppen information. Vad fungerar och vad fungerar inte?
Med både markgående och flygande drönare är det tydligt att drönarkrigföringen har stor påverkan på sjukvård behöver bedrivas i krig. Sjukvårdsplutonen på Ledningsregementet utvecklar hela tiden sin förmåga för att kunna möta de nya utmaningarna det här för med sig.
