Flygvapnet och marinen testar framtidens drönarlösningar
Hur kan Försvarsmakten snabbare omsätta idéer till operativ effekt? Genom att samla operatörer, experter och beslutsfattare från flera försvarsgrenar och testa olika scenarion i simulerad miljö. – På det här sättet sparar vi både tid och pengar, säger Marcus Tynnhammar, chef på Flygvapnets experimentkontor.

Foto: Martin Almroth / Försvarsmakten
Att utveckla och pröva nya koncept blir allt viktigare och det behöver gå snabbt. Under en två dagar lång workshop har flygvapnets experimentkontor tillsammans med deltagare från flygvapnet och marinen undersökt hur taktiska drönare kan användas i ytstrid och annan multidomän verksamhet.
Med hjälp av avancerad modellering och simulering fick deltagarna testa olika scenarier och drönarkonfigurationer i en gemensam digital miljö.
Syftet var att skapa ökad förståelse för vilka operativa problem som behöver lösas och vilka vägar som är mest lovande att gå vidare med.
– Istället för att börja med stora övningar eller dyra tekniska lösningar kan vi snabbt bygga upp ett scenario, testa flera idéer och se vilken effekt de får, säger Marcus Tynnhammar.
Flera perspektiv på samma problem
Deltagare från både flygvapnet och marinen bidrog med sina olika perspektiv. Från marinstab och fartygsförband till helikopterpiloter, simulatorutvecklare och experter inom metod och analys.
– Det här är ett typexempel på när Försvarsmakten gör det vi är bäst på. Vi river murar mellan försvarsgrenarna och arbetar mot samma mål, säger en av deltagarna från 41:a korvettdivisionen.

Den gemensamma simuleringsmiljön gav deltagarna möjlighet att prova olika idéer och omedelbart se konsekvenserna av sina val. Alla deltagare kunde utgå från samma lägesbild och diskutera samma problemställningar.
– Krigföring sker inte i stuprör och därför kan vi inte heller utveckla nya lösningar i stuprör. Genom att koppla ihop olika system och simuleringar kan vi skapa en gemensam bild av problemet och snabbare förstå vad som faktiskt fungerar, säger Marcus Tynnhammar.
Ett digitalt stridslabb för konceptutveckling
Efter workshopen sammanställdes resultaten i en rapport som ska ge underlag för fortsatt konceptutveckling och eventuella beslut om vidare försök, anskaffning eller teknisk utveckling.
– Det vi egentligen bygger är en förmåga till förmågeutveckling. Det som är den bästa lösningen idag kanske inte är det imorgon. Då måste vi vara duktiga på att snabbt tänka om, testa nytt och justera riktning, säger Jonathan Myhr, som tog initiativ till och ledde uppstarten av flygvapnets experimentkontor.
Experimentkontoret har byggt upp ett digitalt stridslabb där olika simuleringar, visualiseringssystem och datakällor kan kopplas ihop till en gemensam miljö.
Arbetet har skett med stöd av externa experter inom bland annat modellering och simulering, systemintegration samt metod för experimentering och konceptutveckling.
En viktig del av stödet är kompetensöverföring, där expertstödet arbetar tillsammans med den egna personalen så att Försvarsmakten successivt utvecklar egen kompetens inom området.
Med stöd av AI kan ett stort antal scenarier tas fram och varieras på kort tid. I nuläget ligger fokus framför allt på konceptutveckling, där öppna data används i största möjliga utsträckning för att arbetet ska kunna bedrivas snabbt, flexibelt och tillsammans med andra delar av Försvarsmakten, akademi, industri och övriga aktörer inom totalförsvaret.

– Vi behöver inte alltid modellera varje detalj för att få ett relevant underlag. Ofta räcker det att skapa en tillräckligt bra gemensam bild i en öppen miljö. Operatörerna kan sedan, utifrån sin erfarenhet, förstå vilka ytterligare faktorer som påverkar slutsatserna, säger Jonathan Myhr.
Skalbart och nära verksamheten
Förmågan är byggd för att vara skalbar. Genom att koppla samman noder på olika platser kan flera delar av organisationen delta i samma digitala miljö. Det gör att experimentverksamheten inte behöver vara bunden till en enskild lokal, utan kan växa tillsammans med organisationens behov.
– Målsättningen har alltid varit att operatörerna och de experter som faktiskt ska bygga förmågorna hela tiden ska stå i centrum. Det ska vara lätt för dem att komma in i miljön, pröva idéer och omsätta erfarenheter till något konkret. Annars blir innovation lätt bara möten och prat, här handlar det om verkstad, säger Jonathan Borgvall, externt expertstöd vid Flygvapnets experimentkontor.
För flygvapnets experimentkontor handlar arbetet om att göra experimentverksamhet till en naturlig del av förmågeutvecklingen. Genom att pröva, jämföra och välja bort lösningar tidigt kan Försvarsmakten snabbare avgöra vad som har verklig potential.
– Det här är inte en innovationsdag eller en tillfällig satsning, utan ett arbetssätt vi behöver bli riktigt bra på. När vi gör experimentverksamhet till en del av vardagen blir vi också bättre på att utveckla förmåga i takt med att omvärlden förändras. Det är precis det vi nu ser hända på experimentkontoret, säger Marcus Tynnhammar.