Kompaniet uppträder i anpassade insatsenheter där detektering, identifiering och sanering av CBRN-händelser utgör de viktigaste förmågorna. Insatsenheterna har förmåga att fastställa kontaminerade områdens utbredning och koncentrationer av farliga ämnen. Experter och fältanalyslaboratorier fullföljer med identifiering av ämnen och substanser. Sanering kan genomföras av personer och eller objekt som till exempel fordon eller ytor i terrängen. CBRN-förbandet har förmåga att desarmera och röja ammunition laddad med kemiska eller biologiska stridsmedel.

Stabsenhet CBRN (CBRN SE) utgörs av grupper med specialutbildade officerare med uppgift att stödja en eller flera staber med planering, ledning, genomförande och uppföljning av CBRN-händelser. Personalen kan också arbeta som samverkansofficerare.

CBRN-händelser inträffar lyckligtvis mycket sällan. De bedöms om de inträffar få omfattande konsekvenser. Första CBRN-kompaniet har förmåga att stödja civila aktörer såsom räddningstjänster, polis, tull och kustbevakning.

Vid första CBRN-kompaniet med stabsenhet tjänstgör militär och civil personal, kontrakterade och deltidsanställda, gruppchefer, soldater, specialistofficerare, officerare, akademiker och specialister. Förbandet samverkar på regelbunden basis med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och andra myndigheter.

Kemiska stridsmedel är ämnen som används eller har utvecklats för att vara livshotande, orsaka skada eller vara prestationsnedsättande. Effekterna av en C-händelse beror på ämnets egenskaper, koncentration och mängd. Beroende på hur de används kan de slå mot enstaka individer som stora grupper människor.

Biologiska stridsmedel delas in i två kategorier: sjukdomsframkallande mikroorganismer och toxiner. Spridningen sker både i stor eller liten skala, öppen eller dolt. De kan spridas via sprayaggregat, aerosol, utsprängning, vektorer, föremål eller livsmedel och vatten. Förutom att skada människor kan B-stridsmedel också användas mot husdjur eller grödor.

Radiologiska stridsmedel är vapen som utsätter mål för joniserade strålning utan att en kärnexplosion sker. En smutsig bomb är ett sådant exempel, då används ett vanligt sprängämne för att sprida radioaktiva ämnen. Själva explosionen och dess konsekvenser är oftast farligare för människor än strålningen. Däremot har strålningen en stor psykologisk effekt och kan framkalla stark rädsla i samhället vilket gör att smutsiga bomber framför allt betraktas som ett instrument för terrorism.

Nukleära stridsmedel är kärnvapen som får sin explosiva förstörelsekraft från kärnenergi. Kärnexplosionen skapas genom antingen fission eller fusion och detonationen sprider stora mängder radioaktivt nedfall som avger joniserade strålning. Effekterna av ett kärnvapen delas in i två kategorier: direkta effekter (stötvåg, värmestrålning, initialstrålning, elektromagnetisk puls) och nedfall.

Under kalla kriget ökade insikten om de nya hot som "smutsiga" ABC-vapen utgjorde, och grunden lades till det som idag är Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå.

Enhetens huvudansvar är att ge Försvarsmaktens övriga insatsorganisation bästa möjliga förutsättningar att lösa sina uppgifter även om de utsätts för CBRN-vapen. Det åstadkoms dels genom att SkyddC organiserar och utvecklar specialförband inom området, dels säkerställer förmågan vid Försvarsmaktens övriga enheter. SkyddC arbetar därför med både utbildning och utvecklingsfrågor.

Centrumets funktion är försvarsgemensam och ansvarar för att vidmakthålla både nationell och internationell krisberedskap på området. Utbildningen tränar soldater och yrkesofficerare, samt övrig personal och hela enheter från både Försvarsmakten och det civila samhället.

Kring Totalförsvarets skyddscentrum har ett nätverk kring CBRN byggts upp i Umeå, bestående av bland annat Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Europeiska CBRNE-centret vid Umeå universitet.