Stridslaboratoriet – soldatdriven innovation blir verklighet
Under fem intensiva sommarveckor har soldater och reservofficerare vid Livgardet utvecklat och testat tekniska lösningar på problem de själva möter i fält. Resultatet är nio prototyper inom bland annat drönarteknik, sjukvård och beslutsstöd – utvecklade av soldaterna själva.

Ett anti-drönarsystem som tidigt ska upptäcka fientliga drönare är ett av projekten som soldaterna arbetat med under sommaren.
Foto: Hanna Winberg/FörsvarsmaktenSommarledigheten lämnade korridorerna tomma på de flesta arbetsplatser, men i Försvarshögskolans lokaler var det fortfarande mycket aktivitet. Grupper av soldater uppehöll sig i konferensrum och klassrum på högskolan och arbetade på projekt för att utveckla tekniska lösningar och innovationsprojekt för att stärka Livgardesbrigadens (IB 1) förmåga att verka som krigsförband.

Programmet har växlat mellan utbildning, utveckling i klassrumsmiljö och fälttester.
Foto: Hanna Winberg/FörsvarsmaktenIntensivprogram för innovation
Arbetet har sträckt sig från problemformuleringar i klassrummet till funktionstester ute i fält. Reservofficeraren löjtnant Jakob Blomqvist vid Livgardesbrigaden står bakom idén till Stridslaboratoriet. Just nu består Stridslaboratoriet, som också går under namnet STRILAB, av personal från fem förband i Försvarsmakten och ambition är att det ska växa.
Programmet samlade 28 deltagare som till stor del bestod av deltidsanställda inom Försvarsmakten. Till vardags studerar de flesta av deltagarna på universitet och högskolor som Cambridge, KTH och Handelshögskolan i Stockholm.
– Vi vänder på modellen. Soldaten som har problemet är samma person som bygger lösningen. Vår unika fördel är unga universitetsstudenter och soldater som samtidigt är ingenjörer. Den talangen finns knappt någon annanstans, och nu får den lösa skarpa problem i fält, säger Jakob Blomqvist, chef för Stridslaboratoriet.
Från prototyp till fälttest
Efter tio dagar hade Stridslaboratoriet tagit fram nio olika prototyper. Då var det dags att testa dem skarpt i fält under en hel dag. Ett anti-drönarsystem upptäckte tidigt signaler från inkommande drönare, som därefter bekämpades framgångsrikt av soldater. Omhändertagandet av en skadad
kamrat genomfördes effektivt med hjälp av ett digitalt fältjournalsystem.
Samtidigt kunde en granatkastargrupp, efter snabb målangivelse via ett mobilbaserat eldledningssystem, bekämpa en fiendegrupp.
– Stora mängder information försvinner i sjukvårdskedjan. Med ett helt digitaliserat sytem ser vi till att all information följer med, säger Wilgot Fork, en av soldaterna bakom projektet Fältjournalen inom Stridslaboratoriet.
Testerna i fält efterföljdes av testplutoner som fick prova prototyperna i olika
situationer och använda dem i sin egen verksamhet. Något som var framgångsrikt och gav utvecklingsteamen direkt återkoppling, så att de kunde fortsätta att vidareutveckla lösningarna snabbt.
Militär och civil innovation i samverkan
Arbetet görs sida vid sida med civila och internationella aktörer, försvarsföretag och totalförsvarsmyndigheter. Soldaterna deltog i utbildningstillfällen med instruktörer från Silicon Valley om startupmetodik och fick coachning från företag inom försvarsindustrin. Projektet skapar nya förutsättningar att driva den militär-civila innovationen framåt och främja samverkan mellan militär och civil sektor.
Inspirationen att närma sig den civila sektorn kommer från Ukraina där försvarsföretagen utvecklat en allt tätare kontakt med soldaterna i fält. Samtidigt visar erfarenheterna från Ukraina att lokala utvecklingsteam på krigsförbanden kan vara avgörande för att snabbt utveckla nya lösningar.
– På framtidens slagfält kommer segern nödvändigtvis inte till den som är starkast, utan till den som anpassar sig snabbast. Stridslaboratoriet är ett avgörande steg i att utveckla just denna förmåga inom brigaden, säger överste Martin Johansson, brigadchef Livgardesbrigaden (IB 1).