En särskild miljö för ubåtar
Säkerheten under ytan har fått ökad betydelse för Nato. Östersjöns komplexitet, med bland annat grunda vatten, varierande havsbotten och stora skillnader i temperatur och salthalt skapar särskilda utmaningar för ubåtar och ubåtsjakt. Men det skapar även möjligheter. Här är Sveriges långa erfarenhet och regionala expertis ett viktigt bidrag till Natos gemensamma förmåga.
Svenska marina förband har mycket lång erfarenhet av att verka i Östersjöregionen. Genom verksamhet i grunda vatten, skärgårdar och en komplicerad undervattensmiljö har Sverige utvecklat särskild kompetens inom ubåtsoperationer och ubåtsjakt. Det gör svensk ubåtsförmåga till ett konkret och relevant bidrag till Natos gemensamma försvar i - och av Östersjöregionen.
Östersjön är ett förhållandevis grunt hav med stora variationer i djup och bottenförhållanden. Tillsammans med komplex och årstidsberoende ljudutbredning i vattnet ger det ubåtar mycket goda förutsättningar att verka utan att synas, men innebär också utmaningar när det gäller att upptäcka, identifiera och följa andra fartyg.
– Östersjön har ett medeldjup på bara 55 meter och är dessutom mycket trafikerat. Trots det opererar vi ubåtar här och har gjort så i mer än etthundratjugo år. Vi har därför en unik kunskap, säger Paula Wallenburg som är ubåtsofficer och numera operationschef i svenska marinen.
Viktig förmåga under ytan
Försvarsmaktens ubåtar och deras besättningar tillhör Första ubåtsflottiljen i Karlskrona. Ubåtarnas förmåga att uppträda dolt under lång tid gör dem särskilt användbara för spaning över stora havsområden och specifik underrättelseinhämtning. Med avancerade sensorer kan de samla information om verksamhet på och under havsytan. Ubåtarna är också mycket slagkraftiga och har mycket god förmåga att bekämpa andra ubåtar och ytfartyg.
Kunskapen om, och expertisen i undervattensmiljön är viktig även ur ett bredare säkerhetsperspektiv. På Östersjöns botten finns kritisk infrastruktur, bland annat kablar och ledningar, som är avgörande för viktiga samhällsfunktioner för Östersjöns alla kuststater.
Mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget har Nato stärkt sin marina närvaro och övervakning i Östersjöområdet. Att kunna upptäcka och följa fartyg, övervaka kritisk infrastruktur och reagera på misstänkt verksamhet kräver både tekniska system och kunskap om havets förhållanden.
Genom gemensamma övningar, samarbeten och medverkan i gemensamma operationer bidrar svenska marina förband med erfarenheter och regional expertis från Östersjön och stärker därmed Natos förmåga och möjligheter att verka i och dominera området.
– Exempelvis har vi Natoövningen Dynamic Merlin varje år i Östersjön. Där får våra allierade möjlighet att ta del av våra regionala kunskaper och expertis avseende miljön i regionen, fortsätter Paula Wallenburg.
Ljud som källa till information
Under vatten är ljud den dominerande informationskällan. Med hjälp av passiva sonarer kan en ubåt lyssna efter exempelvis maskin- och propellerljud från andra fartyg. Genom att analysera ljuden och hur riktningen till ljuden förändras skapa en lägesbild om vad som finns i omgivningen.
Hur ljud sprids genom vatten påverkas bland annat av temperatur, salthalt och tryck. Östersjöns bräckta vatten och variationer i temperatur och salthalt skapar därför komplicerade akustiska förhållanden, som kan användas som skydd för egna ubåtar eller för att kunna upptäcka objekt längre bort.
När ljud passerar genom vatten med olika temperatur och salthalt kan ljudvågorna ändra riktning.
Förhållandena påverkar både möjligheten att upptäcka en ubåt och ubåtens egen förmåga att lyssna efter andra fartyg. Att kunna verka effektivt under ytan kräver därför inte bara avancerade tekniska system, utan också kompetent och erfaren personal med god kunskap om Östersjöns särskilda miljö, något Försvarsmakten har.
Nästa generations svenska ubåtar
Erfarenheterna från de krav Östersjön dikterar är också en del av grunden för utvecklingen av nästa generations svenska ubåtar. Den kommande Blekingeklassen (A26) utvecklas för att genomföra uppdrag i såväl grunda kustnära vatten som djupare hav utan att synas. De svenska ubåtarna är tekniskt och personellt optimerade för att verka i regionens komplexa miljö. Förmågan att kontrollera Östersjöregionen är avgörande för Natos möjlighet till såväl avskräckning som kollektiva försvar.
Med de nya ubåtarna i Blekingeklassen, tillsammans med obemannade plattformar, får Sverige och alliansen bättre möjligheter att kunna verka avskräckande och om behov uppstår vinna en konflikt. De är även utvecklade för operationer på havsbotten, bland annat med förmågor som kan användas i anslutning till kritisk undervattensinfrastruktur.
Omvärldsutvecklingen visar hur kunskapen om undervattensmiljön fortsätter att vara en viktig del av Sveriges marina förmåga och bidrag till Nato.