Upphittad ammunition

För en icke-expert är det extremt svårt att bedöma ammunitionens tillstånd och hur farlig den är.

Därför ska du aldrig röra eller på något sätt handskas med upphittad ammunition. Märk i stället ut platsen där den upphittades och ring polisen.

Polisen kan i sin tur begära hjälp från Försvarsmakten, vars specialutbildade ammunitionsröjare tar hand om fynden på ett säkert sätt. De flesta fynd visar sig vara ofarliga, men det krävs en expert för att bedöma det.

Ammunition kan också ha ett obekant utseende. Den behöver inte se ut som en projektilformad granat. Exempelvis finns flera olika typer av utländska handgranater i omlopp.

Så här bör du agera 

• Lämna fyndplatsen utan att röra vid föremålet eller föremålen.
• Märk ut platsen, särskilt om det är ett sjöfynd, men håll avstånd till föremålet.
• Varna andra, om fyndet görs exempelvis på en välbesökt badplats.
• Kontakta närmaste polismyndighet.

Upphittad ammunition till sjöss

Minor, ammunition och kemiska stridsmedel från världskrigen finns fortfarande kvar både i Östersjön och längs västkusten. Minor och oexploderad ammunition ska alltid betraktas som farliga och får därför inte hanteras utan ska anmälas till myndigheterna.

Både i Östersjön och i västerhavet finns minor, ammunition och kemiska strids-medel från första och andra världskriget. Även i vissa insjöar och nedlagda gruvor kan det finnas oexploderad ammunition.

Även det svenska försvaret har dumpat ammunition på cirka 300 platser i Sverige. Till exempel dumpades under 1940-, 50- och 60-talen ammunition på 25 platser i havet, både på väst- och ostkusten. Dumpning har också skett i nedlagda gruvor och i flera svenska insjöar, bland annat Vänern, Vättern och Mälaren. Den totala mängden ammunition som dumpats av Försvarsmakten bedöms vara 6 500 ton.

Så här bör du agera

• Om föremålet har kommit upp i båten, spärra av så stort område som möjligt från det.
• Om föremålet befinner sig utanför relingen och om det går, med hänsyn till besättningens säkerhet, ska det återföras till havet. Notera positionen och boja ut platsen.
• Går det inte att återföra föremålet till sjön, ska fartyget manövreras till lovart om fyndet. Besättningen ska inte vistas nära eller i vindriktningen av fyndet.
• Om föremålet befinner sig ombord i utrymmen under däck ska arbetet avbrytas och utrymmet tillslutas.
• Kontakta JRCC (Joint Rescue Coordination Centre) på VHF kanal 16 eller ring SOS Alarm 112.

Symptom och skador av kemiska stridsmedel

Vid delar av den svenska kusten och i vårt närområde kan det finnas dumpade flygbomber och minor kvar från första och andra världskrigen, som i olyckliga fall innehåller kemiska stridsmedel, till exempel senapsgas. Av de dryga 165 000 minor som fälldes i Östersjön och Västerhavet bedöms cirka 40 000 finnas kvar än idag. De vanligaste är så kallade förankrade minor.

Dumpade flygbomber med senapsgas är den typ av kemiska stridsmedel som oftast kommit upp med redskapen vid fiske i Östersjön.
Flygbomberna var huvudsakligen av två typer. Den ena var cirka 160 centimeter lång och försedd med fyra fenor baktill, den andra cirka 100 centimeter lång och saknade fenor.

Indikationer på att du har drabbats

För dig som befinner dig till sjöss i ett riskområde kan det vara bra att känna till vanliga indikationer på att du har utsatts för kemiska stridsmedel.

Senapsgas ger till exempel brännskadeliknande effekter på huden. Det skadar också ögon, andningsvägar och i värsta fall inre organ. Effekten är fördröjd och det kan ta flera timmar innan de första symptomen kommer.

Nervgas kan vid lättare förgiftning leda till att när- och mörkerseendet försämras och du kan få huvudvärk, rinnande näsa, muskeltrötthet och illamående. Vid högre dos uppstår andningssvårigheter, svettningar, kräkningar och diarréer.

Snabbast kommer effekten vid exponering i ögonen, som rinner, svullnar och blir ljuskänsliga. Vid hudkontakt uppstår små blåsor som blir större och spricker. Vid skador i lungorna sker en retning med heshet, hosta och andningssvårigheter.

Så ska du agera om du drabbas

Om man utsatts för kemiska stridsmedel ska uppehålla sig i friska luften, skölja ögonen, ta av kläder och placera dem i plastsäckar. Sanera kroppen med saneringsmedel, talkpuder eller mjöl. Tvätta med tvål och vatten i 10 minuter.
Personer med symptom måste snabbt få behandling. Den som ger första hjälpen ska bära heltäckande klädsel, skyddsglasögon och andningsskydd.

• Den drabbade ska uppehålla sig i friska luften.
• Ögonen sköljs med steril koksaltlösning eller ögonbad i minst fem minuter.
• Kläderna tas av och placeras i plastsäckar som därefter tillsluts.
• Eventuellt förtjockad senapsgas avlägsnas från kroppen.
• Kroppen saneras torrt från senapsgas med personsaneringsmedel 104, talkpuder, mjöl eller annat uppsugande ämne.
• Kontaminerad hårväxt rakas bort.
• Kroppen tvättas med tvål och vatten i minst 10 minuter.

Riskområden

Det finns ett antal riskområden där minor och dumpade flygbomber framför allt har hittats. Det handlar om Södra Kvarken, området mellan danska Skagen och svenska fastlandet, samt i Öresund. Sett till hela Östersjöregionen är det i huvudsak Finska viken och Irbensundet (sundet mellan Ösel och fastlandet) som har de största koncentrationerna.

I dessa områden bör verksamhet på havs- och sjöbotten undvikas. I de fall detta inte är möjligt ska detaljerad information hämtas från Försvarsmakten, Kustbevakningen och Sjöfartsverket.