Sjukvårdskedjan testas i utmanande terräng

Ett underrättelsekompani ska kunna agera över stora ytor. Det innebär att sjukvårdsberedskapen också behöver finnas tillgänglig på stora ytor. Det är långt att ta sig till förbandsplats vilket innebär att man i en liten grupp i terrängen behöver ha kunskap om att exempelvis ge medicin, hantera stukningar och brutna ben, klara av katastrofblödningar och hantera svåra andningsbesvär.

Viktigt med förmåga att vårda över tid

För att kunna vårda under längre tid försöker man flytta den skadade till en förbandsplats där det finns bättre förutsättningar och fler personer som kan vårda. Under övningen Arctic Shield på Grönland har man testat att försöka lösa uppgiften med färre resurser än vad man normalt har tillgång till. På förbandsplatsen fanns en sjuksköterska som skulle klara av att hantera det medicinska ansvaret och sjukvårdare som agerade under det medicinska ansvaret.

Ett pilotförsök genomfördes under övningen med att placera förbandsplatsläkare i kompaniförbandsplats för att kunna hantera svårare fall och för att öka förmågan att stödja telemedicinskt på alla sjukvårdsplatser i kompaniet – något som är viktigt om delar av förbandet är avskuret.

– Vi stressar läget så mycket vi kan för att vi se hur vi klarar av att lösa uppgiften helt enkelt, säger sjukvårdare Alexander.

En av slutsatserna som dragits från kriget i Ukraina är att den tidigare gyllene regeln att komma till kvalificerad vård inom en timme inte bedöms som sannolik. Särskilt inte för ett underrättelsekompani där stora ytor försvårar förflyttning av sjuka och skadade.

– Ska vi gå tillbaka till en sjukvårdsplats, då har vi att göra i veckor. Och ska vi få en helikopter så kommer det ändå ta timmar innan vi väl är på plats. Mest sannolikt kommer vi få ta hand om våra egna skadade i en eller några veckor, berättar Christian som är kompanichef för 414. hemvärnsunderrättelsekompaniet.

Det klassiska scenariot man ser framför sig är att ett akut omhändertagande av skadad har utökats. Det handlar inte bara om att ta hand om skadorna och få soldaten därifrån eller tillbaka i tjänst, utan det måste också finnas möjlighet att vårda över tid tills det går att återtransportera.

Omhändertagande av avliden patient – en del av sjukvårdskedjan

Under övningen Arctic Shield testades även ett moment där en spelad svårt skadad hämtades med helikopter, omhändertogs av läkare och därefter vårdades under längre tid, så kallad prolonged causualty care (PCC). Övningsmomenten avslutades med att den spelade patienten avled av skadorna. Prästen tillkallades och kroppen omhändertogs.

– Det är också viktigt att vi lär oss hur vi hanterar när skadan är så svår att vården inte räcker till, förklarar Erik Mattson, Hemvärnets stridskraftsöverläkare.

Extra satsning på kompetensutveckling inför övningen

Under sommaren har det genomförts en extra utbildningssatsning på sjukvård för de hemvärnssoldater som skulle delta i övningen Arctic Shield. Sjukvårdarna har dessutom fått ytterligare fördjupad kompetensutveckling för sin befattning.

Hemvärnet har haft ett tydligt fokus på stridrelaterade skador i sjukvårdstjänsten. Nu har fokus breddats till att även omfatta sjukdomar och icke-stridsrelaterade skador samt förebyggande åtgärder. Statistik från Nato visar att sjukdomar och icke-stridsrelaterade skador (DNBI) kommer att utgöra cirka 65 procent av belastningen på den militära sjukvårdskedjan. Detta stämmer väl överens med statistik från tidigare krig. Det konstateras även att god sjukvårdsförmåga stärker moralen och stridsviljan hos soldaterna.