FEMTE AMFIBIEBATALJONEN

Femte amfibiebataljonen i Göteborg är ett flexibelt förband som främst verkar i kustnära zoner, skärgård och hamnområden runt om hela Sverige, men förbandet har även förmåga att när som helst kunna verka i andra typer av miljöer, som exempelvis ökenområden.

Femte amfibiebataljonen har god eldkraft, lång uthållighet och stor rörlighet genom bland annat robotsystem, minor och granatkastare, väl fungerande underhållsfunktioner, snabbgående stridsbåtar och lätta trossbåtar. Förbandet uppträder snabbt och dolt i mindre enheter och känns igen genom handlingskraft och flexibelt agerande.

Amfibiesoldater utbildas för att lösa uppgifter på, över och under vattenytan men även på marken och i luften. Amfibiebataljonen verkar i både nationell som internationell kontext med ständig beredskap för att aktiveras för olika typer av uppgifter med kontinuerligt tjänstgörande personal. Amfibiesoldater präglas av skärgårdens unika miljö, vilket ställer höga krav på självständighet, uthållighet och initiativförmåga.

Förbandet är indelat i ett ledningskompani, sjömålsbekämpande amfibiekompani, kustjägarkompani, amfibieskyttekompani och ett underhållskompani. Bataljonen är sjörörlig men har även förmåga att förflytta sig på land.

Femte amfibiebataljonen är en av två amfibiebataljoner i Sverige och utvecklas mot Amfibiebataljon 2030, genom tillförsel av ny materiel och nya förmågor. Marinens två amfibiebataljoner övar ofta tillsammans för att kunna stödja varandra och verka tillsammans i olika miljöer. Femte amfibiebataljon samövar återkommande med UK Royal Marines och andra nationer.

17:E BEVAKNINGSBÅTKOMPANIET

Krigsförbandet är en aktiv del i amfibiesystemet och marinen som helhet. Kompaniets huvudsakliga uppgifter är strid på och under ytan, sjötrafikkontroll och hamnsäkerhet. Med unika förmågor som inomskärs ubåtsjakt med bevakningsbåtar, minstrid med kontrollerbara minor samt bordning utgör de en viktig funktion inom marinen. Förbandet ska kunna fungera ihop med både amfibieförband och sjöstridsflottiljer och befinner sig därför i gränslandet inom marinen.

Kompaniets huvuduppgifter är att:

• Strida mot överskeppnings- och landstigningsföretag
• Övervaka och bevaka havs- (och luftområde) samt avvisa kränkningar
• Skydda marint basområde eller hamn
• Strida mot en motståndare som är utrustad med snabba mindre motorbåtar, ubåtar, miniubåtar, undervattentransportörer eller dykare

I KOMPANIET INGÅR FÖLJANDE ENHETER:

STABSTROPP

Stabstroppen är främst en betjäningsenhet för kompaniledningen och dess stab. Troppen bemannar kompaniets ledningsfartyg HMS Skaftö.

NÄRSKYDDSTROPP

Närskyddstroppen är kompaniets huvudsakliga markstridsresurs för exempelvis strid och bevakning. Närskyddstroppen ska också kunna stödja övriga plutoner och troppar i deras huvudtjänst. Troppens soldater är tidvis tjänstgörande.

BEVAKNINGSBÅTPLUTON

Kompaniets fem bevakningsbåtar finns på kompaniets största pluton. Bevakningsbåtarnas uppgifter består av ubåtsjakt, bevakning av ett område på och under ytan och sjötrafikkontroll.

SENSORPLUTON

Sensorplutonen är kompaniets slagkraftigaste enhet. Plutonen genomför främst underrättelseinhämtning med undervattensensorer, inomskärs ubåtsjakt samt strid mot yt- och undervattensmål med kontrollerbara minor.

BORDNINGSTROPP

Troppens främsta uppgift är att fysiskt kontrollera fartygsstatus. Troppen löser även andra uppgifter såsom sök av infrastruktur, spaning och undsättning i maritim miljö. Bordningstroppen har flera gånger utgjort en viktig resurs till marinens insatser utanför Somalia.

TROSSTROPP

Trosstroppen är kompaniets underhållsenhet och försörjer kompaniet med bland annat förnödenheter, reparationer och sjukvård.

132:A SÄKERHETSKOMPANI SJÖ

132. Säkerhetskompani sjös huvudsakliga syfte är att upptäcka och motverka säkerhetshotande verksamhet, främst mot säkerhetshoten främmande underrättelseverksamhet och sabotage. Det som skiljer 132. Säkerhetskompani sjö från övriga delar av 13. Säkerhetsbataljon är förmågan att uppträda i marin miljö.

Vidare har kompaniet resurser och förmågor som möjliggör inhämtning på stora ytor under lång tid. Inhämtningen görs bland annat genom fast och rörlig spaning, personbaserad inhämtning och med hjälp av tekniska sensorer. Efter att informationen inhämtats analyseras den av kompaniets egen underrättelsefunktion.

Kompaniet löser vanligtvis uppgift i mindre grupper. Grupperna har olika förmågor och kompetenser, med befattningar som exempelvis militärpoliser, hundförare, sökutbildad personal och prickskyttar.

Då förbandet verkar i en komplex miljö mot en mångsidig uppgift ställs höga fysiska och psykiska krav på soldater och officerare.

Utbildningsbataljonen är en så kallad ”instegs-organisation” för samtliga nyligen utexaminerade officerare. Den principen är mycket framgångsrik eftersom nyblivna kollegor tidigt får omsätta sina kunskaper inom ledarskap och utbildning i praktiken.

Utöver värnpliktsutbildningen genomför bataljonen utbildning för fast anställd personal genom kurser och utbildningar, främst av amfibisk karaktär.

UTBILDNINGSBATALJONEN BESTÅR AV EN STAB OCH TRE KOMPANIER

Staben leder, planerar och följer upp bataljonens verksamhet samt leder och genomför kurser och utbildningar av fast anställd personal. Stabspersonal stödjer även utbildningskompanierna med mentorsskap för yngre befäl.

Första och andra utbildningskompanierna genomför värnpliktsutbildning mot amfibiestridskrafterna. Tredje utbildningskompaniet genomför värnpliktsutbildning mot sjukhusbataljonen.

Göteborgs garnisons historia sträcker sig tillbaka till 1624, några år efter staden Göteborgs grundande, där bland annat vallgraven, Bastionen Carolus Rex och Otterhälleverken är de idag enda kvarvarande synliga delarna av fästningen Göteborgs tidiga försvarsverk. Under senare delen av 1600-talet tillkom även skansarna Kronan och Westgötha Lejon men också Kronhuset och Nya Älvsborg som ersatte det gamla Älvsborgs slott. 

På 1620-talet infördes borgarbeväpning i staden och Göteborgs borgerskaps militärkårer bildades, ett förband som sedan verkade fram till 1793. År 1721 sattes även Garnisonsregementet i Göteborg upp som verkade i staden fram till 1801, då det uppgick i Göta artilleriregemente. 

Befälet över Göteborgs garnison låg hos Överkommendanten som var lägst generalmajor. Staden hade även en kommendant, en titel som fortfarande används om Garnisonschefen i staden. Dagens regementschef för Älvsborgs amfibieregemente är tillika garnisonschef i Göteborg.

Själva Göteborgs garnisons historia kan sägas börja genom försvarsreformen 1901. Då frångick man de gamla mötesplatserna och påbörjade en kasernering av förbanden. 

Benämningen garnison har använts inom Försvarsmakten under 1990-talet och framåt. Den innebär att flera förband har samlokaliserats för att åstadkomma ekonomiska besparingar inom Försvarsmakten.

Den 1 oktober 2021 återetablerades Älvsborgs amfibieregemente i Göteborg genom en ceremoni där Kronprinsessan Victoria förklarade regementet återupprättat.

Sedan staden Göteborgs grundande 1621 har ett stort antal olika militära förband, ur samtliga försvarsgrenar, haft sin grundplacering till staden. Nedan följer, tillsammans med olika kasernetablissemang, ett urval av dessa: 

Göteborgs fästning

Älvsborgs regemente (stadsvakten), 1624-1889
Borgerskapets militärkår, 1624-1793
Svenska livregementet till fot, 1680-1709
Garnisonsregementet, 1721-1801
Göta artilleriregemente, 1794-1895
Mörners husarer/Kronprinsens husarer, 1810-1881

Nya varvet

Skärgårdsflottan/galäreskadern, 1762-1823
Göteborgs örlogsdepå, 1917-1943
Göteborgs örlogsstation, 1943-1989
Göteborgseskadern, 1939-1951
Västkustens marindistrikt, 1928-1957
Marinkommando väst, 1957-1966
Västkustens örlogsbas, 1966-1980
Västkustens militärkommando, 1981-1986

Kvibergs kaserner

Göta artilleriregemente, 1895-1962
Göta luftvärnskår/luftvärnsregemente, 1962-1995

Högsbo kaserner

Göta luftvärnskår, 1942-1962

Säve depå

Göta flygflottilj, 1940-1969
Marina helikopterförband, 1969-2006

Göta Älvsgatan/Käringberget

Älvsborgs kustartilleridetachement, 1902-1915
Älvsborgs kustartillerikår, 1915-1926
Älvsborgs kustartilleriregemente, 1942-2000
Älvsborgs amfibieregemente, 2000-2005
Västkustens marinkommando, 1986-2000
Södra militärdistriktet, 2000-2005
Försvarsmedicincentrum, 2005-
Älvsborgs amfibieregemente, 2021-

ÅTERETABLERING

I samband med att Amf 4, etablerades 2021-10-01 övertogs ansvar, uppgifter och personal från såväl Försvarsmedicincentrum som Amfibieregementet i Stockholm. Något som i praktiken inneburit att det nya regementet redan från dag ett kommer att innefattade över sexhundra medarbetare och ca 300 värnpliktiga. Amf 4 hade i samband med etableringen en stabil grund att bygga och utveckla vidare på under hela försvarsbeslutsperioden. I slutändan kommer Amf 4 bli ett regemente med flera krigsförband än det i Stockholm med en rad olika kompetenser och förmågor som bidrar till försvaret av västkusten.

Med ytterligare ett amfibieregemente i Göteborg ökar vi inte bara vår förmåga att verka i flera riktningar samtidigt utan också vår förmåga att permanent skydda viktig infrastruktur längs med hela Sveriges kust. Infrastruktur vars funktion är minst lika avgörande för Sverige såväl nu som vid kris eller krig. 

NUTID

Amfibieförbanden verkar där land möter hav och utgör en viktig länk mellan armé- och marinstridskrafterna. Med hjälp av små enheter, snabbgående båtar, minor, robotar och granatkastare utgör de Försvarsmaktens främsta resurs i försvaret av Sveriges många kustnära skärgårdsområden. 

Älvsborgs amfibieregemente är, tillsammansmed Stockholms amfibieregemente, en del av marinen vars operationsområde utgörs av kustnära zoner, floddeltan, skärgård, inlopp, farleder och hamnar. Med förmågan att operera i och under vattenytan, på land och i luften en unik förmåga och viktig länk mellan arme- och marinstridskrafterna. 

Som sista marina utpost i försvaret av landets långa kust och många komplexa skärgårdsområden är förbandens huvudsakliga uppgift att med hjälp av bland annat minor, robotar och granatkastare från kobbar och skär förhindra en motståndare från att nå och få fäste på land.

ÄLVSBORGS AMFIBIEREGEMENTES KRIGSFÖRBAND

Femte amfibiebataljonen

Amfibiebataljonerna är idag några av Försvarsmaktens modernaste och slagkraftigaste manöverbataljoner. Femte amfibiebataljonen är ett flexibelt utvecklat förband som främst verkar i kustnära zoner, floddelta- och hamnområden. Förbandet har även förmåga att när som helst kunna verka och lösa uppgifter i andra typer av miljöer, som till exempel i ökenområden. Bataljonen har stor eldkraft, god uthållighet och stor rörlighet med bland annat robotsystem och granatkastare, väl fungerande underhållsfunktioner, snabbgående stridsbåtar och lätta trossbåtar. Förbandet uppträder med fördel snabbt, dolt och i mindre enheter. 

Läs mer om femte amfibiebataljonen

17:e bevakningsbåtkompaniet

Ett fristående krigsförband som tillhör Älvsborgs amfibieregemente. Kompaniet är direkt underställt marintaktisk chef. Krigsförbandet är en aktiv del i amfibiesystemet och marinen som helhet. Kompaniets huvudsakliga uppgifter är strid på och under ytan, sjötrafikkontroll och hamnsäkerhet. Bevakningsbåtkompaniet har unika förmågor för marinen; inomskärs ubåtsjakt med bevakningsbåtar, minstrid med kontrollerbara minor och bordning.

Läs mer om 17:e bevakningsbåtkompaniet

132:a säkerhetskompani sjö

Kompaniet är en del av 13:e säkerhetsbataljon och bidrar till bataljonens förmåga att lösa uppgifter i skärgård, inlopp, farleder och hamnar. Kompaniet löser därutöver uppgifter i hela landet. Man verkar med små patruller över stora ytor för att tidigt upptäcka och motverka säkerhetshotande verksamhet såsom sabotage, främmande underrättelseverksamhet, kriminalitet, subversion och terrorism. 

Läs mer om 132:a säkerhetskompani sjö

Utbildningsbataljonen

Utbildningsbataljonens huvuduppgift är att utbilda värnpliktiga till krigsförbanden som finns inom Göteborgs garnison; femte amfibiebataljonen, 17:e bevakningsbåtkompaniet, 132:a säkerhetskompani sjö och sjukhusbataljonen (tillhör Försvarsmedicincentrum).

Bataljonen fungerar som en ”instegsorganisation” för samtliga nyligen utexaminerade officerare. Den principen är mycket framgångsrik eftersom nyblivna kollegor tidigt får omsätta sina kunskaper inom ledarskap och utbildning i praktiken.

Läs mer om utbildningsbataljonen

SÅHÄR LEDS GÖTEBORGS GARNISON

Göteborgs garnison är en av tre marina garnisoner, som leds av en överste och har en stab till stöd. Chefen för Älvsborgs amfibieregemente är även chef över Göteborgs garnison. Garnison är det samlade namnet på all militär verksamhet som bedrivs på samma ställe.

DEN MILITÄRA DELEN AV GARNISONEN

På Göteborgs garnison, som är en form av paraplyorganisation för den samlade militära närvaron, samordnar Älvsborgs amfibieregemente den militära verksamheten som bedrivs i garnisonen. Inom garnisonen finns även Försvarsmedicincentrum samt enheter från andra förband som har sin ledning på annan ort: 

• Marinstaben
• Fjärde sjöstridsflottiljen
• Försvarsmaktens telenät- och markteleförband
• Försvarsmaktens logistik
• Västra militärregionen

EN TOTALFÖRSVARSGARNISON

Göteborgs garnison kan beskrivas som en totalförsvarsgarnison, vilket innebär att det finns ett antal civila aktörer på området. De myndigheter som finns på garnisonens område är bland annat:

• Kustbevakningen
• Sjöfartsverket
• Sjö- och flygräddningscentral
• Fortifikationsverket
• Försvarets materielverk
• Sjöpolisen

Genom god samverkan och samarbete mellan myndigheterna och Försvarsmakten kan tillgängliga resurser nyttjas mer effektivt.