Till sidans huvudinnehåll
Aktuellt

Övad förmåga att skydda hamnar och viktiga flöden

Hamnar och sjövägar är avgörande för att människor, varor och samhällsviktiga transporter ska kunna ta sig fram. Under tre veckor har 17:e bevakningsbåtkompaniet, som tillhör Älvsborgs amfibieregemente, övat på västkusten för att stärka förmågan att skydda dessa flöden samt hålla viktiga farleder och hamnar öppna.

Drönarbild över Lysekils hamn med ett femtontal militära fartyg förtöjda.

Foto: Försvarsmakten

För Sverige är fungerande hamnar och farleder en viktig del av transportinfrastrukturen. Att kunna skydda dem och säkerställa att flöden kan fortsätta hållas öppna även under kris, krig och höjd beredskap är därför en viktig uppgift för marinen.

Under krigsförbandsövningen Cetus har 17:e bevakningsbåtkompaniet tränat på att lösa sina huvuduppgifter i en sammanhängande kontext. Samtliga delar av krigsförbandet har övat tillsammans som en enhet för att pröva den samlade förmågan.

– Krigsförbandsövningen har gett oss möjlighet att samla hela krigsförbandet och öva den samlade förmågan och helheten. Vi har tränat på att lösa uppgifter under förhållanden som ställer krav på både personal och organisation, säger kompaniövningsledare Daniel Olsson.

Kompaniets fulla förmågebredd har övats

17:e bevakningsbåtkompaniet har en bred förmåga att lösa uppgifter på, under och över vattenytan. Under övningen har bland annat ledning, bevakning, teknik, underhåll och logistik stärkts.

Verksamheten har bedrivits både till sjöss och på land, vilket är en central del av den amfibiska förmågan. Att kunna verka där vatten och land möts. Genom varierade moment och samverkan mellan flera funktioner har kompaniet prövat hur olika delar fungerar tillsammans i praktiken.

Soldater i militärkläder fotograferade bakifrån vid husvägg i motljus.

Den amfibiska förmågan innebär att kunna verka både till sjöss och på land. Under övning Cetus har delar av kompaniet bland annat övat på att bekämpa motståndare i bebyggelse.

Foto: Jesper Stomberg/Försvarsmakten

Pliktpersonal bygger beredskap

En krigsförbandsövning innebär att personal med olika bakgrund och olika former av tjänstgöring samlas. Under övningen har kontinuerligt tjänstgörande personal, pliktpersonal, tidvis tjänstgörande soldater, officerare och reservofficerare övat tillsammans.

Två civilklädda unga män som bär packning.

Pliktpersonalen är en viktig del av krigsorganisationen och därmed av Sveriges beredskap. När pliktpersonal övar tillsammans med övrig personal stärks förmågan att verka som krigsförband vid kris, krig eller höjd beredskap.

Foto: Jesper Stomberg/Försvarsmakten

Totalförsvaret övar tillsammans

Förmågan att skydda västkusten bygger också på nära samverkan mellan civila och militära aktörer. Under övningen har moment genomförts tillsammans med Lysekils kommun och 44:e röjdykardivisionen.

Genom att öva tillsammans skapas förståelse för varandras roller, uppgifter och förutsättningar. Det stärker också förmågan att agera samordnat vid kriser och höjd beredskap.

Soldater i kö till mattält.

Totalförsvaret bygger på att civila och militära aktörer kan samverka och agera tillsammans, både i övning och i skarpa situationer. Under övningen bidrog Lysekils kommun med förläggning och mat, vilket gav den övade personalen möjlighet till återhämtning mellan uppgifterna.

Foto: Azra Edin/Försvarsmakten

Övningen är slut - uppgiften fortsätter

Under tre veckor har 17:e bevakningsbåtkompaniet prövat sin förmåga att skydda viktiga marina områden och hålla västkustens farleder och hamnar öppna. Övningen är nu avslutad, men uppgiften kvarstår. Att fortsätta skydda det som är viktigt. På, över och under vattenytan.