”Kognitiv krigföring lyckas när känslomässiga reaktioner ersätter kritiskt tänkande”

Könsbaserad desinformation

– Det är ett medvetet användande av falsk, vilseledande eller manipulerande information som utnyttjar könsstereotyper för att påverka åsikter, känslor och beteenden, säger Iryna Lysychkina, fil.dr och Associate Professor vid NATO DEEP eAcademy. Den riktar sig ofta mot kvinnor i det offentliga livet, men det yttersta syftet är betydligt bredare: att forma allmänhetens uppfattningar, undergräva förtroende och påverka demokratiskt beslutsfattande.

Nordic Centre for Gender in Military Operations (NCGM) genomförde tidigare i somras det årliga NATO-seminariet om gender för militära och civila ledare på högre chefs nivå. Genom föredragningar, rundabordssamtal och paneldiskussioner fokuserade seminariet på hur genderperspektivet kan integreras i militära operationer, insatser och verksamheter, och hur detta kan bidra till att uppnå övergripande politiska, militära strategiska och operativa mål. Årets tema var genderperspektiv inom strategisk kommunikation – inklusive könsbaserad desinformation. Iryna Lysychkina var en av de medverkande experterna.

– Till skillnad från allmänna trakasserier på nätet eller propaganda använder könsbaserad desinformation föreställningar om kön och sociala roller som ett vapen. Även om det kan åtföljas av trolling, trakasserier eller samordnad propaganda, angriper det människor inte bara för vad de gör, utan för vilka de är som kvinnor eller män. Genom att utnyttja djupt rotade stereotyper blir dessa kampanjer mer övertygande, säger Iryna Lysychkina.

Kvinnor framställs ofta som överdrivet känslosamma, inkompetenta, alltför ambitiösa, olämpliga för ledarskap eller framgångsrika enbart på grund av personliga relationer snarare än meriter. I krigssituationer som i Ukraina kan kvinnor också framställas som oförmögna att tjänstgöra militärt eller reduceras till symboliska figurer i stället för att erkännas som yrkesverksamma. Sådana berättelser är utformade för att undergräva trovärdighet och förringa yrkesmässiga prestationer.

– Det omedelbara målet med könsbaserad desinformation är ofta att skada människors anseende och tysta röster. Det bredare syftet är att fördjupa den sociala polariseringen, avskräcka människor från att delta i det offentliga livet och försvaga demokratisk motståndskraft. I krigets Ukraina kan dessa kampanjer också syfta till att undergräva den nationella enigheten och allmänhetens stöd för landets försvar, säger Iryna Lysychkina.

Hur känner vi igen könsbaserad desinformation?

Legitim kritik fokuserar på handlingar, beslut och bevis. Könsbaserad desinformation flyttar däremot fokus till egenskaper som inte har någon koppling till yrkesmässig prestation, såsom utseende, ålder, familjesituation eller privatliv. Ett annat varningstecken är samordnad information. Samma narrativ dyker upp på flera sociala medieplattformar, hos anonyma konton och i olika medier, vilket skapar ett falskt intryck av en utbredd folklig samsyn. Även om de specifika narrativen varierar är de bakomliggande mekanismerna anmärkningsvärt lika i olika länder.

– Metoderna är globala, men narrativen är lokala, säger Iryna Lysychkina. Desinformationskampanjer utnyttjar de stereotyper som är mest kraftfulla i ett visst samhälle.

Ett aktuellt exempel från Ukraina

Med ett aktuellt fall från Ukraina illustrerar Iryna hur könsbaserad desinformation fungerar i praktiken:

I maj 2026 väckte utnämningen av Anna Dorosh till chef för protokollet vid Ukrainas hälsoministerium en omfattande debatt på nätet. De första inläggen i sociala medier och medierapporterna beskrev henne som en ”20-årig flicka” som saknade kvalifikationer för tjänsten. Efterföljande rapportering gav en helt annan bild. Dorosh var 25 år, hade en masterexamen i statsvetenskap, tidigare erfarenhet från statsförvaltninge och hon uppfyllde de formella kraven för tjänsten. Trots detta fortsatte en stor del av den offentliga diskussionen att fokusera på hennes ålder, utseende och påstådda familjekontakter snarare än på hennes kvalifikationer och yrkesmässiga meriter.

– Detta visar hur uppmärksamheten medvetet kan styras från kompetens till stereotyper och därigenom forma allmänhetens uppfattning innan korrekt information hinner få genomslag. De som vill försvaga demokratiska samhällen gynnas mest av sådana narrativ. När allmänhetens förtroende minskar försvagas den sociala sammanhållningen, och medborgare fattar beslut utifrån rädsla, fördomar eller desinformation i stället för fakta. Då får fientliga aktörer större inflytande. Könsbaserad desinformation är därför inte bara ett angrepp på individer – det är ett angrepp på själva den demokratiska motståndskraften, säger Iryna Lysychkina.

Att möta utmaningen

Det finns ingen enskild lösning på könsbaserad desinformation enligt Iryna Lysychkina. Effektiva åtgärder kräver en kombination av:

• starkare medie- och informationskunnighet
• oberoende journalistik
• större ansvarstagande från digitala plattformar
• förbättrad digital säkerhet
• strategisk kommunikation som främjar faktabaserade och evidensbaserade narrativ

Att motverka könsbaserad desinformation handlar inte bara om att bemöta falska påståenden. Det innebär också att utmana de stereotyper som gör påståendena övertygande och att säkerställa att autentiska röster får komma till tals.

Ett hot i ständig utveckling

Medvetenheten om desinformation ökar. Samtidigt gör den tekniska utvecklingen utmaningen allt mer komplext. Artificiell intelligens gör det nu möjligt att producera falskt eller vilseledande innehåll snabbare, anpassa det mer effektivt och sprida det i en tidigare aldrig skådad omfattning. I takt med att vår förståelse av desinformation förbättras utvecklas också verktygen som används för att sprida den. I allt högre grad diskuteras AI-baserad desinformation och strategisk kommunikation i samband med kognitiv krigföring – strävan att påverka hur människor tänker, uppfattar verkligheten och fattar beslut. Könsstereotyper har funnits i århundraden, men sociala medier och AI gör det möjligt att förstärka och sprida dessa narrativ globalt på några minuter.

Vad kan var och en av oss göra?

Varje individ kan bidra till att minska effekterna av könsbaserad desinformation. Innan du delar känsloladdat innehåll, ta dig tid att kontrollera uppgifterna mot tillförlitliga källor. Fråga dig om en berättelse bygger på fakta eller om den förlitar sig på stereotyper, personangrepp eller sensationsmakeri. Ifrågasätt narrativ som bedömer människor utifrån deras kön, utseende eller privatliv i stället för deras kompetens och handlingar.

– Kognitiv krigföring lyckas när känslomässiga reaktioner ersätter kritiskt tänkande. Demokratiska samhällen bör inte lämna ett informationsvakuum. Strategisk kommunikation är viktig eftersom det första narrativet människor möter ofta har störst inflytande. Att främja narrativ som vilar på demokratiska värderingar, jämlikhet och faktabaserad rapportering bidrar till att bygga motståndskraft mot manipulation och minskar det utrymme där fientlig desinformation kan frodas”, säger Iryna Lysychkina.