Till sidans huvudinnehåll
In English

Militära grader

Senast uppdaterad: 16 februari 2026 kl. 12:53

All militär personal i Försvarsmakten har gradbeteckningar. Graderna visar var personen befinner sig hierarkiskt i den militära rangordningen.

Gradbeteckning för general.

Foto: Försvarsmakten

Försvarsmaktens militära grader skapar ett hierarkiskt system för organisationens militära del, där man rangordnar personalen. Den 1 oktober 2019 infördes ett nytt tjänstegradssystem i Försvarsmakten, inklusive ett par nya gradbeteckningar. 
I Försvarsmakten gäller olika skalor för de olika personalkategorierna. Sedan 2009 har Sverige ett flerbefälssystem, med officerare och specialistofficerare.

gradbeteckningar för officerare, generaler och flaggmän

gradbeteckningar för soldater, sjömän, gruppbefäl och specialistofficerare


Gradernas namn och beteckning skiljer sig åt mellan armén, flottan, amfibiekåren och flygvapnet. Gradbeteckningarna syns på personalens uniform, till exempel på kragar och axelklaffar.

Militära grader för olika personalkategorier

  • Menig är den lägsta militära graden och den har värnpliktiga under sin grundutbildning. Meniga befordras i regel till menig 1 efter godkänd grundutbildning. Därefter följer befordran till menig 2, menig 3, menig 4 respektive vicekorpral.

  • Gruppbefäl kan ha tre grader, korpral, furir eller överfurir. Korpral är den lägre av graderna, och det är den lägsta befälsgraden i Försvarsmakten. Efter minst ett års tjänstgöring kan korpraler befordras och då får de graden furir. Efter tre år som furir får befordran till överfurir ske. 

  • I regel måste en specialistofficer inneha sin grad i minst fyra år innan han eller hon kan befordras. Det är chefen på det förband där specialistofficeren tjänstgör som fattar beslut om befordran. För befordran till flottilj- och regementsförvaltare fattas beslutet av Försvarsmaktens personaldirektör på Högkvarteret.

     

  • Den lägsta graden för officerare är fänrik. General och amiral är de högsta graderna och på den nivån befinner sig bara ÖB som är general och kungen som är både general och amiral.

    Ju större ansvarsområde en officer har, desto högre bör hans eller hennes grad vara. Exempelvis är chefen för en mindre militär enhet som en pluton ofta en fänrik eller löjtnant, medan chefen för en större enhet som ett kompani vanligtvis är kapten. En förbandschef är i sin tur oftast en överste eller kommendör.

    En officer ska i regel ha haft sin grad i minst två år innan han eller hon kan befordras. Beslut om befordran fattas av chefen på det förband där officeren tjänstgör. För befordran till överstelöjtnant, kommendörkapten eller högre grader fattas beslut om befordran av Försvarsmaktens personaldirektör på Högkvarteret. Regeringen beslutar om utnämningar till generallöjtnant, viceamiral, general och amiral.

    I sjöstridsförband i marinen skiljer sig gradernas namn från resten av Försvarsmakten. Men graderna i sjöstridsförbanden befinner sig på samma nivå som motsvarigheterna i exempelvis armén. En major och en örlogskapten befinner sig alltså på samma nivå.