Till sidans huvudinnehåll
In English

Omvärldsläget

Senast uppdaterad: 14 oktober 2025 kl. 15:09

Sveriges säkerhet påverkas av hur säkerhetsläget är i vårt närområde. Rysslands invasion av Ukraina har oundvikligt varit en viktig faktor för Försvarsmakten de senaste åren.

flygplan i luften

Sedan den fullskaliga invasionen i februari 2022 har händelseutvecklingen blivit svårare att förutse. Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige bedöms för närvarande som låg. Försvarsmakten följer utvecklingen noga och bevakar Sveriges territorium och närliggande områden dygnet runt.

Rysslands invasion av Ukraina innebar ett brott mot tidigare säkerhetsordning där acceptans för staters suveränitet och nationsgränsernas okränkbarhet rådde. Därför bedriver Sverige i dag ett aktivt försvar och bevakar närområdet noga. 

Samtidigt som risken för ett militärt angrepp mot Sverige bedöms som lågt föreligger en ökad risk för påverkansoperationer och andra fientliga aktioner. Sabotage mot infrastruktur under havsytan har skett, cyberangrepp sker återkommande och politiska påverkanskampanjer riktade mot Sverige pågår. 

Försvarsmakten har en bra bild av läget runt Sverige och god kännedom om Rysslands kapacitet, såväl i Ukraina som i vårt direkta närområde. Försvarsmakten anpassar och vidtar de åtgärder som krävs, enskilt och tillsammans med våra partnerländer och allierade i Nato, för att möta och hantera olika typer av händelseutvecklingar.

Försvarsmakten ansvarar för Sveriges militära försvar. Det är en del av totalförsvaret, vilket består av det militära- och det civila försvaret. Alla mellan 16-70 år i Sverige omfattas av totalförsvarsplikten och det innebär en skyldighet för medborgare att bidra till totalförsvaret. Det är viktigt att alla skaffar sig kunskap om vad det innebär. Ett starkare militärt och civilt försvar skapar motståndskraft och avskräcker från angrepp. 
För att informera dig om utvecklingen i vårt närområde bör alla följa nyhetsflödet, granska information kritiskt och se över din hemberedskap. 

Gotlands viktiga läge

Gotland har en central position i Östersjön. Med ön som bas kan man dominera Östersjön och kontrollera kommunikationerna till sjöss och i luften. Under den period av avspänning som följde efter Sovjetunionens sönderfall avvecklades det mesta av den starka militära närvaron på Gotland och det sista regementet lades ner 2005. Endast Hemvärnet fanns kvar för att försvara ön.

Rysslands angrepp mot Georgien 2008 och Ukraina 2014 var vändpunkter och 2018 återupprättades Gotlands regemente P 18. I dag finns åter en permanent närvaro med både anställda soldater och värnpliktsutbildning. Regementet växer stadigt och inom några år ska krigsförbandet Stridsgrupp Gotland vara fullt etablerat, dimensionerat för att kunna möta ett anfall från en kvalificerad motståndare.
Intresset för Arktis

En stor del av Sveriges yta befinner sig geografiskt sett i Arktis. I och med klimatförändringarna har Arktis blivit ett högintressant militärt område. När isarna smälter öppnas ett nytt hav upp som är fem gånger så stort som Medelhavet. Det innebär att nya farleder och mer naturtillgångar blir tillgängliga, vilket i sin tur leder till ökande konkurrens mellan stormakterna.

Nästan 50 procent av den arktiska landmassan ligger på ryskt territorium. Det betyder att Ryssland har en mycket lång kust mot Norra ishavet. Isen där har fungerat som en naturlig skyddsbarriär för Ryssland, men när den nu smälter upplever Ryssland det som ett hot.  I Murmansk befinner sig den ryska norra marinen och vid en eventuell konflikt med Nato i Arktis kommer Ryssland sannolikt vilja försvara sig, och även förhindra att amerikanska förstärkningar når fram till området.
I en sådan eventuell konflikt är det oundvikligt att även Sverige kommer att påverkas.
Arktiska rådet är ett internationellt forum för samarbete mellan regeringarna i de åtta arktiska länderna: Sverige, Norge, Finland, Danmark, Island, Ryssland, Kanada, USA, samt sex organisationer för ursprungsfolk. Rådets arbete syftar till att skydda den arktiska miljön, hållbar utveckling och förbättring av de arktiska invånarnas ekonomiska, sociala och kulturella välstånd.

Sverige arbetar med att skapa olika typer av samarbetsavtal, både bi- och multilaterala, som ska främja fred, stabilitet och säkerhet i området.
För rent militära frågor deltar Försvarsmakten i Arctic Security Forces Roundtable (ASFR), ett forum som grundades 2010 av Norge och USA, och som arbetar med att främja regional förståelse och samarbete mellan de militära styrkor som är verksamma i och runt den arktiska regionen. 

Vanliga frågor

  • Den allvarliga säkerhetspolitiska situationen vi har befunnit oss i en längre tid har nu dessvärre förvärrats ytterligare. Just nu ser vi inga oroväckande rörelser längs våra gränser, men ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan heller inte uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. De samlade åtgärderna från EU och Nato mot det ryska agerandet kommer att leda till motreaktioner och vi behöver vara beredda på olika händelseutvecklingar.

  • Myndigheten följer utvecklingen mycket noga och bevakar Sveriges territorium och närliggande områden dygnet runt. Försvarsmakten har en tydlig bild av läget och vad som sker i närområdet. Vi har också en god bild över de olika nationernas kapacitet i östersjöområdet.

  • I dag måste Försvarsmakten kunna förstå, förutse, avhålla och möta – samtidigt. Det är det som kallas ett aktivt försvar. Det aktiva försvaret bygger på att Försvarsmakten konstant har en lägesuppdatering. Försvarsmakten analyserar vad som sker, är aktiva, proaktiva och vidtar åtgärder. Ytterst vill Försvarsmakten att det aktiva försvaret är krigsavhållande. Om det inte lyckas, görs beredskapsanpassningar utifrån de förutsättningar som finns. Försvarsmakten är redo att agera om det behövs.

  • Det är svårt att säga just nu, eftersom osäkerheten i händelseutvecklingen är stor. På kort sikt kan det för gemene man betyda högre priser på vissa varor. På längre sikt är utvecklingen inte bra för mindre länder eftersom den ytterst handlar om staters rätt till självbestämmande.

  • Vi förstår att det finns en oro och vi kan heller inte skönmåla situationen. Svenska folket bör vara förberedda på olika händelseutvecklingar. Det kan vara bra att kolla var närmaste skyddsrum ligger och se över förberedelserna hemma. En annan viktig sak är att vara källkritisk i det här läget. Att inte sprida information som du inte vet är sann, eller som du inte vet vem som ligger bakom och vem som tjänar på att den sprids.

  • Försvarsmakten omfördelar militära resurser och förstärker sin närvaro på flera olika platser i Sverige, bland annat på Gotland. Försvarsmakten kommer inte att kunna ge detaljerad information kring vilka åtgärder det rör sig om, då informationen omfattas av sekretess. Myndigheten vill samtidigt vara tydlig med att omfördelningen av Försvarsmaktens resurser inte handlar om en höjd beredskap eller en ökad hotbild mot Sverige.

  • Förstärkningen syftar främst till att förbättra våra möjligheter till att inhämta information och att kunna agera snabbt om utvecklingen skulle gå i annan riktning. Säkerhetsläget i Sveriges närområde har försämras de senaste åren. Försvarsmaktens bedömning är att risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är fortsatt låg. Samtidigt har både Ryssland och väst ökat den militära aktiviteten i närområdet.

  • Vi tillämpar ett aktivt försvar och använder våra förmågor och resurser där de behövs. Försvarsmakten gör kontinuerliga bedömningar och vidtar de åtgärder som behövs utifrån aktuell lägesbild. De förflyttningar som görs sker inom Försvarsmaktens ordinarie verksamhet och mandat.

  • Arktis har i och med klimatförändringarna under senare år börjat bli alltmer intressant. De smältande isarna gör att helt nya handelsvägar öppnar sig, och det är många aktörer som vill dra nytta av detta. Detta medför även att Arktis nu är ett högintressant militärt område. 
    En stor del av Sveriges yta är en del av det område som kallas Arktis. Sverige är med i Arktiska rådet vars ambition och syfte är att verka för en fredlig utveckling i området, och för att begränsa militariseringen av Arktis. Naturligtvis är även klimat- och miljöfrågorna viktiga.

  • Försvarsmakten har enheter som är tränade i att verka i det hårda arktiska klimatet och området, med extrema väderförhållanden, långa avstånd och svag infrastruktur. Just nu är det soldaterna på K4 i Arvidsjaur och I19 i Boden som är specialiserade på denna miljö. 

  • Området är av geostrategiskt intresse för både Nato och Ryssland, och för Sverige och Finland. Ryssland har 50 procent av den arktiska landmassan och vill kunna försvara sig. Den ryska norra marinen är förlagd till Murmansk, till exempel.
    Vid en konflikt med Nato kommer Ryssland att vilja försvara sig, och samtidigt förhindra att amerikanska förstärkningar kommer fram till området.

  • Vid en väpnad konflikt i Arktis skulle Sverige sannolikt påverkas eftersom vi är geostrategiskt sammanlänkade. Vi måste utgå från att Sverige skulle påverkas och ha beredskap för det.

  • Sverige arbetar med att bygga upp ett nätverk av olika bi- och multilaterala avtal som syftar till att stärka stabiliteten i området. För militära frågor i Arktis deltar Försvarsmakten i Arctic Security Forces Roundtable (ASFR), ett forum som grundades 2010 av Norge och USA. Detta forum arbetar för regional förståelse och samarbete mellan de militära styrkor som är verksamma i Arktis.