Till sidans huvudinnehåll
In English

Sverige och Nato

Senast uppdaterad: idag kl: 13:56

Genom att underteckna det s.k. Nordatlantiska fördraget den 7 mars 2024 blev Sverige en del av försvarsalliansen Nato. Att vara Natoallierad påverkar hela Sverige och samtliga myndigheter, men Försvarsmakten är sannolikt en av de myndigheter som påverkas mest.

Sverige och Försvarsmakten har sedan dag ett i alliansen kunnat leverera effekt och har många av Nato efterfrågade förmågor, t. ex. skräddarsydda förband för subarktiskt klimat, kunskap om Östersjön och de speciella förhållanden som råder där, militär kunskap om Ryssland och en vapenindustriell bas med stor bredd. Dock behöver Försvarsmakten anpassa sig ytterligare till Natos krav avseende t ex vilken typ av förband som ska organiseras och hållas i beredskap samt anpassa logistik, lednings- och sambandssystem, doktriner, m.m. Detta arbete pågår med full kraft. 

Försvarsmakten deltar numera i Natos operationsplanering, övningsverksamhet och avdelar förband till gemensamma avskräckningsaktiviteter, främst i och runt Östersjöregionen. 

 

LÄS MER

Externa länkar

Sverige och Nato

Natos webbplats

 

TAGGAR:

Nato-fakta

  • Nato (North Atlantic Treaty Organisation) bildades 1949 och är en försvarspolitisk allians med 32 medlemsländer i Europa och Nordamerika.
  • Natos medlemsländer är Albanien, Belgien, Bulgarien, Kanada, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Turkiet, Storbritannien och USA.
  • Grundpelaren är den s.k. artikel 5 som innebär att ett angrepp mot en medlem ska anses vara ett angrepp på alla medlemsstater.

Alliansen har tre huvuduppgifter:

  • Avskräckning och försvar (d.v.s. förhindra angrepp på och vid behov försvara Natoterritorium)
  • Krisförebyggande arbete och krishantering (t.ex. internationella insatser som KFOR i Kosovo)
  • Säkerhertssamarbete (t.ex. för att hantera terrorhot).

Frågor om Nato

  • SRegeringen har bedömt att ett svenskt Natomedlemskap är det bästa sättet att värna svensk säkerhet, då de senaste åren inneburit ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde, främst beroende på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. 

  • Som Natoallierad stärks Sveriges säkerhet, samtidigt som Nato som helhet blir starkare. I Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i Nordatlantiska fördraget, och som innebär att ett angrepp på en Natomedlem ska ses som ett angrepp på hela alliansen. Detta förhållande ska avskräcka från att använda militära maktmedel mot allierade nationer, inklusive Sverige.  

    Föredragets artikel 3 understryker att nationell och kollektiv motståndskraft är en avgörande förmåga för trovärdig avskräckning och försvar och är därför viktiga för Natos ansträngningar att skydda sina samhällen, befolkningar och gemensamma värderingar.

  • Att vara allierad i Nato innebär bl a att avdela förband och personal till Natos stabs- och förbandsstrukturer, upplåta infrastruktur för Natoverksamhet, vara med i Natos operationsplanering för försvar av alliansens territorium, delta i olika avskräckningsaktiviteter som ska avhålla en motståndare från angrepp och att öva tillsammans med allierade.  Dessutom innebär det en anpassning till olika Natostandarder, doktriner, etc. En viktig uppgift för Försvarsmakten är att bedriva s k värdlandsstöd, d v s att genom logistiskt stöd, ledning, bevakning m.m. möjliggöra att allierades förband ges möjlighet att passera igenom eller att verka på eller från svenskt territorium. 

  • Armén grupperar både 2025 och 2026 en reducerad mekaniserad bataljon i Lettland (Forward Land Forces Lettland) och just nu förbereds ett markförband i norra Finland (Forward Land Forces Finland). Förra året bedrev Flygvapnet s k Air Policing (luftrumsövervakning och incidentberedskap) såväl från svenskt territorium som i Polen under en period och i början av 2026 gjordes samma sak på Island. Marinen deltog både i SNMCMG 1 (Standing NATO Mine Countermeasures Group 1 – ett stående marint Natoförband med röjning av sjöminor som huvuduppgift) och ställde periodvis även andra resurser under Natos befäl.

  • Utlandstjänstgöring inom Natostrukturen är numera allt vanligare förekommande och nästan alla yrkesofficerare i Försvarsmakten får möjlighet att tjänstgöra utomlands några gånger under den militära karriären. Det gäller såväl i Natostaber som då svenska förband ställs under Natobefäl, t ex som i FLF Lettland.

    Inom några år kommer ungefär 250 Natobefattningar i såväl Europa som Nordamerika att bemannas av svensk personal. Det handlar framförallt om olika stabsbefattningar – både för generalister och specialister. Befattningarna bemannas främst med militär personal, men ett antal kommer också att vara öppna för civila medarbetare. 

    Sverige kommer också att bemanna ett antal chefsbefattningar på generals- och amiralsnivå.