Framtidens försvar
Försvarsmakten ska växa. En satsning som innebär fler värnpliktiga, inköp av nya system, nyetablering av regementen och flottiljer och att krigsorganisationen ska öka från 60 000 till 100 000 personer, fram till året 2030.
Vad innebär Sveriges satsningar på försvaret och hur ser dagens, och morgondagens, utmaningar och hot egentligen ut?
Världen präglas i dag av global maktförskjutning och ökad militarisering i vårt geografiska närområde. Samtidigt skapar teknikutvecklingen möjligheter för stater att utveckla nya medel och metoder, med vilka de kan utöva makt eller påverka andra stater.
Utöver de direkta väpnade angrepp som vi nu ser i Europa, sker mängder av cyberattacker, diplomatiska påtryckningar och påverkanskampanjer. Detta gör den moderna hotbilden mycket komplex, eftersom den även innehåller aktiviteter som ligger under gränsen för vad vi traditionellt sett kallar väpnat angrepp. Krig och fred är inte längre ett binärt fenomen och med krigets nya karaktär kan det krävas att vi vidgar begreppen.
För går det att påstå att fred råder när ett land kontinuerligt utsätts för attacker som syftar till att underminera och destabilisera, även om attackerna ligger under gränsen för vad som traditionellt utgör ett väpnat angrepp? Hur ska vi förhålla oss till att händelserna inte ser ut som vi förväntar oss att krig och fred ser ut?
I dag är Sveriges försvar är ett så kallat insatsförsvar. Det innebär att styrkor snabbt kan sättas in i strid och vid andra krissituationer. Insatsförsvar kan utföra operationer både i Sverige och utomlands, där en konflikt kan få konsekvenser även här hemma.
Operationer i Sverige kan röra rikets säkerhet exempelvis att avvisa ett fartyg eller ett flygplan som kommer in på svenskt territorium utan tillstånd. Det kan också handla om stöd till det civila samhället, som vid skogsbränder, svåra stormar, översvämningar eller vid sökande efter försvunna personer.