Ukraina firar sin självständighet – mitt under ett pågående krig

Det har snart gått fem år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Landet fortsätter att stå emot Rysslands väpnade angrepp och kämpa för sin frihet, sitt territorium och sin framtid.

– Den försvarsvilja som finns i Ukraina är oerhört imponerande, och de kommer inte att ge upp. Ukraina utkämpar inte bara en strid för sin egen frihet och sitt eget land, utan försvarar hela västvärlden och säkerheten i Europa. Därför är också vårt och övriga västvärldens stöd så viktigt, säger Ewa Skoog Haslum, chef för operationsledningen i Högkvarteret.

Kriget mot Ryssland har medfört ett omfattande lidande för civilbefolkningen, med attacker mot både bostäder och samhällsviktig infrastruktur. Det är en ständig påminnelse om krigets brutalitet.

I dag, på Ukrainas självständighetsdag, liksom alla andra dagar, står Sverige stadigt vid Ukrainas sida. Det militära, politiska och civila stödet till Ukraina är orubbligt. Sverige fortsätter att stödja Ukraina med vapen, utrustning och utbildning – så länge det krävs.

– Från Försvarsmaktens sida har vi ett omfattande stöd. Dels har vi donerat materiel som vi själva har, dels har vi införskaffat nytt, det vill säga vi köper materiel som vi sedan donerar till Ukraina. Vi genomför också en hel mängd olika typer av utbildningar av ukrainsk personal. Vårt stöd pågår dygnet runt, säger Ewa Skoog Haslum.

Materiel som Sverige har donerat omfattar allt från radarspanings- och ledningsflygplan till artilleripjäser, stridsvagnar och stridsbåtar. Även personlig utrustning, pansarskott och granatgevär ingår i stödet.

– Det svenska stödet får en direkt effekt på slagfältet. Jag har själv rest till frontlinjen för att träffa mina soldater, och jag har pratat med soldater som använder Stridsfordon 90, artillerisystemet Archer och granatgeväret Carl Gustaf. Jag träffade en ukrainsk pilot här i Sverige som redan har fått möjligheten att flyga och testa Gripen. Och jag kan säga att svenska system och svenska vapen är materiel som ukrainska soldater litar på med sina liv, säger Svitlana Zalishchuk, Ukrainas ambassadör i Sverige.

Samtidigt är stödet dubbelriktat. Ukraina har visat stor öppenhet när det gäller att dela med sig av erfarenheter och lärdomar från kriget. Dessa erfarenheter ger Försvarsmakten möjlighet att utveckla både den egna verksamheten och stödet till Ukraina.

En av de tydligaste lärdomarna från kriget i Ukraina är betydelsen av obemannade system. Drönare används inte bara för att bekämpa mål, utan också för spaning, logistik och sjuktransporter. En annan central lärdom är vikten av tempo och anpassningsförmåga.

Enligt Ewa Skoog Haslum förändras teknik och taktik snabbt utifrån erfarenheterna från slagfältet. Förband behöver därför både resurser och mandat att experimentera, testa och snabbt omsätta nya lärdomar i praktiken. Hög anpassningsförmåga har blivit en fråga om överlevnad.

– Den enskilde ukrainske soldaten slåss för något som vi väldigt ofta tar för givet. Att komma hem. Att krama sitt barn. Kanske gräla lite med honom eller henne för att barnet har varit busigt, och sedan äta en måltid tillsammans och läsa en bok för barnet. Det här är något som vi väldigt ofta tar för givet, men för många miljoner ukrainare är det en lyx i dag. Det är det vi slåss för – en fredlig dag som du kan tillbringa med din familj, säger Svitlana Zalishchuk.

Sveriges budget för stödet till Ukraina under åren 2026–2027 är 40 miljarder svenska kronor per år.