Riksrevisionens granskning – ger kraft åt förändring

– Vårt fulla fokus är nu att vidta åtgärder som får faktisk effekt ute i organisationen, säger generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

Försvarsförmåga mäts inte i anslag och pengar utan i krigsförband som kan lösa uppgifter här och nu. Sverige står starkt tillsammans med våra allierade i Nato, som är världens största militära försvarsallians. Försvarsmaktens nära samarbete med nordiska och europeiska grannar visar på styrkan i ett gemensamt försvar.

Samtidigt går det inte att blunda för att det säkerhetspolitiska läget är det sämsta sedan kalla krigets slut. Att fortsätta den kraftfulla upprustningen och förstärkningen av vårt militära försvar tillsammans med våra allierade och partners är det viktigaste vi kan göra i dagsläget.

En försvarsmakt i tillväxt

I Riksrevisionens rapporter konstateras bland annat brist på en helhetssyn i planering och styrning av logistik och sjukvård. Därtill behöver Försvarsmakten utveckla centrala processer, bli bättre på att prioritera uppgifter och resurser samt tydliggöra ansvarsförhållanden när mängden uppgifter ökar. Rapporterna belyser även att Försvarskmaten alltjämt har utmaningar när det kommer till IT-system.

– En växande försvarsmakt måste vara en väl styrd försvarsmakt. När resurser, personal eller tid inte räcker till måste styrningen leda till tydliga prioriteringar och beslut. Vi tar kritiken på allvar och välkomnar den, säger Carl-Johan Edström.

Vidare kan Försvarsmakten konstatera att flera av iakttagelserna är väl kända inom myndigheten.

– Tillväxten är en viktig förklaring till att belastningen på våra system, processer och medarbetare har ökat kraftigt, men den är ingen ursäkt. Försvarsmaktens styrning ska leda till tydliga prioriteringar. När resurser, personal eller tid inte räcker måste det vara tydligt vad som ska göras först, säger Carl-Johan Edström.

Utvecklingsarbete som pågår

Försvarsmaktens tillväxt är en konsekvens av ett omvärldsläge som kräver att vi levererar snabbare och med högre effekt vilket i sin tur ökar både verksamhetens omfattning och komplexitet. Nato-medlemskapet ställer samtidigt nya krav på Försvarsmakten som organisation, inte minst inom militär logistik och sjukvård.

– Jag vill understryka att logistik och sjukvård inte är stödfunktioner vid sidan av kärnverksamheten. Förmågan att försörja, transportera och vårda förband är avgörande för att kunna genomföra militära operationer över tid och klara vår roll som Nato-medlem, säger generalmajor Stig-Olof Krohné, chef för Försvarsstabens stödenhet.

För att leva upp till kraven behöver Försvarsmakten pröva och öva logistik, sjukvård, ledning och stridande förband tillsammans under realistiska förhållanden och i större utsträckning än tidigare.

– På så sätt stärks vår förmåga att verka tillsammans med allierade och säkerställa en effektiv logistik för det militära försvaret inom både Sverige och Nato. Vi har ett stort ansvar att använda de resurser vi får på bästa möjliga sätt, säger Stig-Olof Krohné.

Försvarsmakten analyserar nu rekommendationerna i rapporterna och förbereder ytterligare åtgärder för att hantera de utmaningar som påvisas. En central del som redan är påbörjad är arbetet med ny central ledning som ska bidra till kortare beslutsvägar och skapa en starkare koppling mellan uppföljning, prioritering och beslut. Målet är att den nya organisationen ska vara på plats den 1 januari 2028.

– Vi måste kunna visa att de åtgärder vi genomför leder till mätbara förbättringar och att våra resurser omsätts i militär förmåga. Vi har flera redan initierade utvecklingsarbeten kring förändrade lednings- och lydnadsförhållanden. Vi ska ha färre centrala styrdokument, stärka vår resursstyrning samt förbättra vår löpande uppföljning av verksamhet och ekonomi, säger Carl-Johan Edström.