Ovanlig expertis har blivit hett efterfrågad
Krigsförband måste kunna skyddas bakom tunga ståldörrar, under betong och svensk granit. Därför har kunskap och kompetens som inte efterfrågats på årtionden blivit högaktuell igen.

Jonas Åberg, enhetschef för Försvarsmaktens anläggningsenhet.
Foto: FörsvarsmaktenOfficerare med fortifikationskompetens har blivit hett eftertraktade. Den ökade spänningen i Sveriges närområde har gjort skyddade anläggningar och experterna som behärskar deras funktioner, hett efterfrågade igen.
– Kriget i Ukraina har visat hur svårt det är att skydda sådant som står ovan jord. Vapnen får längre räckvidd och högre precision. Därför krävs anläggningar som ger skydd och skapar förutsättningar för krigsförbanden att verka, säger Jonas Åberg som är enhetschef för Försvarsmaktens anläggningsenhet.
Den tekniska utvecklingen påverkar området starkt. Fortifikation handlar i dag om mer än bergrum. Allt från vapenverkan och sensorer till byggteknik och energilagring ingår i yrkets vardag.
Många former av skydd
Krigsförband kan skyddas på flera sätt. Alla funktioner har perioder eller delar av verksamheten som kräver skydd. Ett flygförband behöver exempelvis ledning, tankning och underhåll. Fartyg måste kunna bunkra och genomgå underhåll. Arméförband behöver platser för ammunition och drivmedel.
– Det kan ske på en fast plats eller spritt på flera platser, under kort eller lång tid. Behovet av fältarbete och fortifikatoriskt skydd är alltid en del av den taktiska planläggningen, säger Jonas Åberg.

En stötvågsdörr i en svensk berganläggning. Dörren skyddar mot kraftiga stötvågor från stridsmedel.
Foto: Patrick Müller/FortifikationsverketFörutsättning för verkan
Fortifikation skapar därmed förutsättningar för att kunna verka fullt ut i alla domäner. I dag talas ofta om multidomänoperationer - att verka på marken, i luften, till sjöss samt inom cyber och rymd, samtidigt.
– Då krävs resurser som är mer eller mindre stationära. Deras position kan vara känd av fienden och utgöra högvärdiga mål. Fortifikation blir därför en väsentlig del, inte minst för förbandets moral. Personalen måste kunna lita på skyddet i alla situationer, säger Jonas Åberg.
Natoofficerare med lång erfarenhet har besökt svenska anläggningar och imponerats. Svensk granit, armerad betong och tryckvågssäkra ståldörrar har åter kommit till heders. Under kalla kriget grävde Försvarsmakten djupt i urberget. Bodens fästning, Musköbasen och flygvapnets stridsledningscentraler är tydliga spår av detta arv, som nu åter fått aktualitet.

Skiss av en svensk kustartilllerianläggning från kalla krigets dagar.
Foto: FörsvarsmaktenDagens begrepp - militärbas
Försvarsmaktens tillväxt gör att fler officerare med denna kompetens krävs. I Försvarsmaktens strategiska plan 2025 används begreppet militärbas. Dessa baser ska inte bara erbjuda skydd i form av fortifikationer. De ska också rymma allt som krävs för att fungera i ett fullskaligt krig.
– Det handlar om mer än anläggningar. Skydd kan stärkas genom olika åtgärder, till exempel markstridsförband, luftvärn eller maskering. Fortifikationsofficeren är krigsförbandschefens expert i dessa frågor och ingår i staben, säger Jonas Åberg.
En eftertraktad specialist
Den som är minst löjtnant, eller motsvarande specialistofficer, med viss tjänstgöringstid kan utbilda sig till fortifikationsofficer. Utbildningen är drygt ett år lång, efterfrågan är stor och arbetet kan bedrivas över hela landet.