Marinen experimenterar med framtidens drönare

Obemannad farkost, UAV, drönare – kärt barn har många namn. Under Repmus testar Försvarsmakten olika typer av obemannade system i nära samarbete med företagen som utvecklat dem. Det handlar om såväl flygande drönare, ytgående vattendrönare och undervattensfarkoster. Gemensamt är att de är obemannade och testas i realistiska militära scenarier tillsammans med andra nationer inom Nato. Under Repmus har hela kedjan från att upptäcka till att bekämpa en fiende övats.

− Det bästa med att vara vid Repmus är möjligheten att genomföra storskaliga operationer med obemannade system utan att stå för hela organisationen med allt vad det kräver. Nyttan är att vi kan kombinera den militära och industriella kompetensen, som vi inte hade kunna annars. Systemen som vi opererar här har vi inte hemma, säger Robert Sandgren som är chef för det svenska deltagandet i övningen, till vardags teknisk handläggare vid FMV.

300 svenskar på plats 

Repmus är världens största internationella övning och utvecklingsprojekt för marina obemannade system. Övningen arrangeras av portugisiska marinen tillsammans med Nato och genomförs i södra Portugal. Sverige deltar med drygt 300 personer från Försvarsmakten, olika företag och andra myndigheter. I årets upplaga har Sverige spelat B-sida i en gemensam styrka tillsammans med övriga nordiska länder och Ukraina.

− För att en produkt ska vara relevant för marinen så handlar det inte enbart om att den ska ha den bästa radarn eller sonaren utan den måste också fungera i helheten och kunna kommunicera med våra andra system. En obemannad farkost är ett komplement till våra större bemannade fartyg och ska ingå i ett system av system, säger örlogskapten Magnus Lind, utvecklingsofficer vid Marinstaben.

Obemannade system har förändrat krigföringen till sjöss genom att de är billiga att tillverka i stor mängd och utvecklingen av dem går i snabb takt, drivet av kriget i Ukraina. Drönare är små och svåra att upptäcka på långt håll och kan även användas med en annan risktagning än konventionella bemannade system. För marinens del handlar det främst om att undersöka produkter som kan öka förmågan till sjöövervakning, ubåtsjakt och minröjning.

− Det handlar till exempel om farkoster för spaning och övervakning, både från luften och till sjöss vilket ger oss större räckvidd och uthållighet. Vi tittar också på system som stärker marinens förmåga att upptäcka och möta drönarhot, säger Magnus Lind.

Stora fartyg där det krävs

Sverige som nation deltar med totalt 28 farkoster och system av olika slag. Det är flygande, ytgående, undervattensfarkoster och större båtar i form av obemannad Stridsbåt 90. Andra nationer är på plats med större bemannade fartyg, som fregatter och arbetsfartyg.

− Obemannat är ingen enskild lösning utan det kompletterar de traditionella systemen. Kombinationen av bemannade större enheter och mindre drönare bygger en helhet som kan skapa stora problem för en motståndare. Marinen använder bemannat där det krävs och obemannat där det går, säger Magnus Lind.