Lyckad övning i drönarkrigföring
Flera hundra deltagare, spaningsdrönare, FPV-drönare, patrullrobotar, drönarmotmedel och telekrig. Allt är delar av en stor dubbelsidig övning i drönarkrigföring på Älvdalens skjutfält. Syftet: att pröva teknik, människor och tempo mot en motståndare med samma förmågor.
Foto: Zacarias Johansson/Försvarsmakten
Försvarsmaktens UAS-centrum (Unmanned Aerial System) vid K 3 och Ledningsstridsskolan vid Ledningsregementet var initiativtagare till övningen, där totalt 17 organisationsenheter deltog tillsammans med representanter från industrin och andra myndigheter. Under tre dygn möttes omkring 400 deltagare på en blå och en röd sida, båda med tillgång till drönare, drönarmotmedel och telekrig. Övningen skedde utan manus eller förutbestämda moment och bland annat skedde skarpskjutning med FPV (First Person View) och patrullrobot av modellen Mace. I en hall intill flygfältet följde man bildströmmarna från patrullroboten och från en spaningsplattform.
Jägarsoldat vid K3 berättar
Anton som är jägarsoldat vid K 3, har precis gått en FPV-utbildning vid UAS-centrum i Karlsborg. Under funktionsövningen i Älvdalen har han prövat systemens möjligheter och begränsningar.
– Från att ett mål upptäcks tar det för lång tid innan uppgiften ges till FPV. Det måste bli snabbare för att vi ska kunna nedkämpa målen i rätt tid, säger han.
Han berättar också om ett anfall mot en fordonskolonn som hans grupp utförde med mycket lyckat resultat. Uppgiften kom kvällen före, och gruppen planerade, omgrupperade och gjorde systemen klara. När klartecknet kom kunde de lyfta, följa den planerade rutten, identifiera målet och slå till.
– Det var kul att kunna säkerställa träff på det sättet, säger Anton.
Norge tar lärdom från Sverige
Utvecklingen av svensk drönarkrigföring följs också från Norge. Markus från Hærens Våpenskole har tillbringat närmare två månader vid UAS-centrum för att lära sig mer samtidigt som Norge bygger upp sin egen skola.
– Jag är väldigt imponerad av utvecklingssektionen och Sveriges förmåga och vilja att satsa på utveckling, köpa in system, testa dem och ta reda på vad som fungerar, säger han.
Nästa steg i drönarkrigföringen
Det var femte året i rad som denna funktionsövning i drönarkrigföring genomfördes, och i år var den utvecklad med ett tredje ben: Ledningsstöd för att knyta samman förmågorna.
Just nu utvecklas ett molnbaserat ledningsstöd för svenska förhållanden med inspiration från Ukraina. Det heter SINCC (Swedish Interoperable Combat Cloud), och det är ett verktyg för att samla och dela information från människor, drönare och andra sensorer, som med hjälp av AI kan fatta snabbare och bättre beslut. Systemet ska vara enkelt att använda i mobila enheter, och redan om ett år ska det vara ackrediterat.
Erfarenheterna från övningen i Älvdalen ska nu tas vidare i arbetet med att stärka Sveriges försvar och John Jouper, utvecklingschef vid UAS-centrum, pekar bland annat på möjligheten att utveckla taktiken mot motståndarens drönarmotmedel.
– Här kan vi få en bild av vilken taktik vi kan använda för att trycka ned motståndarens counter-UAS, så att vi sedan kan utveckla taktik och doktrin för drönarkrigföring.