Historisk tillväxt för svenskt luftvärn

– Det är oerhört positivt att det satsas på luftvärn. Kriget i Ukraina har visat på nödvändigheten av att kunna försvara sig mot hot från luften, särskilt när fienden inte följer krigets lagar utan i hög utsträckning slår till mot civila mål, säger arméchef Jonny Lindfors.

Den senaste politiska satsningen handlar om att Försvarsmakten får i uppdrag att bygga upp ett brett territorialluftvärn som ska stärka skyddet av hela samhället, från militära förband till städer och kritisk infrastruktur. 
– Territorialluftvärnet kommer att byggas ut successivt och det ska komplettera övrigt luftvärn genom att finnas på många geografiska platser och bestå av korträckviddiga luftvärnssystem, säger arméchef Jonny Lindfors.

Full fart framåt

Om satsningen på territorialluftvärn fortfarande är i sin linda växer och utvecklas övriga delar av svenskt luftvärn högst påtagligt. Under 2025 uppnådde luftvärnsbataljonerna vid Luftvärnsregementet (Lv 6) full operationell förmåga med luftvärnssystem 103 Patriot och medel har tillförts för att köpa ytterligare ammunition till systemet.

Brigadluftvärnet är under återuppbyggnad och 2028 ska två brigader vara klara, 2030 ytterligare två och en stridsgrupp. I varje brigad och stridsgrupp ingår ett luftvärnskompani som nu är under uppbyggnad. Just nu utbildas värnpliktiga till fjärde mekaniserade brigadens (MekB4) luftvärnskompani. Materiel för omkring 22 miljarder kronor beställdes till brigaderna förra året. Det handlar om IRIS-T SLM, IRIS-T SLS och robotsystem 70 NG. I vissa av fallen har kontrakten för de nya satsningarna tecknats genom det europeiska samarbetet ESSI, European Sky Shield Initiative.

Under våren kommer leveranserna av det soldatburna polska luftvärnssystemet Luftvärnssystem 102 Piorun till jägarförbanden att påbörjas. Det beställdes under hösten 2025. Det blir en förstärkning av förmågan att försvara sig mot flygplan, helikoptrar och drönare. Det är också ett exempel på hur luftvärnsförmågan ökar utanför Luftvärnsregementet.

Luftförsvar med flera olika komponenter

För ett effektivt luftförsvar, som är ett samarbete mellan en rad aktörer och system, krävs även kvalificerade sensorer och radarsystem. Det görs en rad förstärkningar inom området och materielleveranser har påbörjats. Inom luftförsvaret utvecklas förmågan inom området bekämpning av drönare, till exempel genom Arméns operation Gute som lanserade ett antidrönarkoncept 2025.

Förutom det markbaserade luftvärnet kommer marinens Visbykorvetter och de kommande fartygen i Luleåklassen att utrustas med luftvärn.

– Sammantaget är det en mycket omfattande satsning som pågår för att stärka svensk förmåga att skydda sig mot fientliga lufthot såsom luftburna vapen, flygplan, helikoptrar och drönare. Jag ser att det ligger helt rätt i tiden och jag känner mig trygg i att vi har kompetent och välutbildad personal som kan genomföra den här tillväxten, säger flygvapenchefen Jonas Wikman.

Stora krav på Sveriges luftvärnsregemente

Lv 6 är Sveriges enda luftvärnsregemente men det betyder inte att allt luftvärn finns i Halmstad eller att all luftvärnsutbildning sker vid Lv 6.
– Redan idag genomförs värnpliktsutbildning i luftvärn vid I 19 i Boden, i framtiden kommer vi att utbilda luftvärnare på fler platser, säger Luftvärnsregementets chef Jan Ohlson. 

Han ser att antalet luftvärnare inom Försvarsmakten behöver öka för att möta den omfattande tillväxten. Redan idag ställs höga krav på Lv 6 personal när kompetensen efterfrågas i allt fler sammanhang.
– Vi får nya luftvärnssystem och det är mycket som ska utvecklas och läras nytt samtidigt som vi utbildar fler värnpliktiga och behöver få personalen att räcka till för de uppgifter som finns. Det är en utmaning men jag har en positiv känsla i att vi kommer att lyckas med det. Jag upplever att det finns en stor stolthet över att vara luftvärnare och att en stor vilja att bidra till att ytterligare öka Sveriges försvar, säger Jan Ohlson.

Han är i sin roll som regementschef också luftvärnsinspektör.
– Den stora tillväxten för luftvärnet innebär att rollen som luftvärnsinspektör, att ha ett samlat kunskapsgrepp om svenskt luftvärn, troligtvis kommer att förändras och i framtiden ha fler beröringspunkter med andra förband och verksamheter, säger Jan Ohlson.