Fyra år av krig – Försvarsmakten både stöttar och lär av Ukraina

– I fyra år har Ukraina försvarat sin frihet under mycket svåra förhållanden. Samtidigt har kriget inneburit ett omfattande lidande för civilbefolkningen, med systematiska och folkrättsvidriga attacker mot bostäder och samhällsviktig infrastruktur. Det påminner oss om krigets brutalitet och om varför ett starkt försvar är avgörande, säger överbefälhavare Michael Claesson. 

Sverige fortsätter att stödja Ukraina med utrustning, materiel och utbildning - så länge det krävs. Samtidigt har Ukraina visat stor öppenhet när det kommer till att dela med sig av erfarenheter och lärdomar av kriget. Ur dessa lärdomar kan Försvarsmakten utveckla både vår verksamhet och vårt stöd till dem.

- För Försvarsmakten är det självklart att dra operativa lärdomar av det som sker. Men dessa lärdomar måste anpassas till den kontext som Sverige och våra allierade ska hantera, vår geografi och våra samlade förutsättningar. Framtida krig kommer inte att vara en exakt kopia av det vi ser i Ukraina. Vi måste vara flexibla och ständigt beredda att anpassa och utveckla våra förmågor, säger överbefälhavare Michael Claesson.

Drönarkrigföring och det transparenta stridsfältet

En av de tydligaste lärdomarna från kriget är användandet av obemannade system. Utöver att attackera mål används dem för bland annat spaning, bekämpning, logistik och sjuktransporter. Inte minst användandet av drönare har varit centralt under kriget i Ukraina. Obemannade system innebär däremot inte att traditionella system och metoder spelat ut sin roll utan snarare att den nya verkligheten kräver bättre integration mellan bemannade och obemannade system.

Användandet av drönare har även lett till insikter om ”det transparanta stridsfältet” i Ukraina då det försvårar möjligheten till överraskning och vilseledning, vilket i sin tur ställer nya krav på de stridande parterna. Drönare, telekrig och rymdförmågor utmanar förmågan att dölja sig på stridsfältet, samtidigt som det möjliggör att nyttja samma förmågor för att exploatera motståndarens svagheter. Konnektivitet i kombination med AI-stöd är en förutsättning för att kunna ligga steget före motståndarens beslutscykler.

Anpassningsförmåga och tempo

En annan viktig lärdom är vikten av tempo och en hög anpassningsförmåga. Ukraina har utvecklat sitt lärande där teknik och taktik snabbt förändras utifrån erfarenheter. Förband behöver resurser och mandat att experimentera, testa och snabbt omsätta lärdomar i praktiken. En hög anpassningsförmåga har blivit en överlevnadsfråga för Ukraina och för oss i Sverige bidrar det till ökad avskräckning.

Samverkan mellan civilt och militärt

Kriget har tydliggjort värdet av nära samarbete och goda relationer mellan stat, militär, näringsliv, ”start ups” och frivilligorganisationer. Civil kommunikationsteknik, kommersiella satellitsystem och digitala plattformar används både parallellt och integrerat med militära system. Ukraina har visat upp en enorm innovationskraft och lärt sig att både utveckla och utvecklas i ett högt tempo. För att lyckas med detta krävs att beslutscyklerna är korta och mandat delegeras långt ned i organisationen.