Framtiden i fokus när Flygvapnet fyller 100 år

Som en del av jubileumsåret arrangerade Luftstridsskolan ett internationellt Air and Space Power Symposium i anslutning till Flygdagarna 2026. Flyg- och rymdchefer från ett stort antal allierade och partnerländer samlades på Malmen i Linköping. Bland deltagarna fanns överbefälhavare Michael Claesson och Ukrainas flygvapenchef, generallöjtnant Anatolii Kryvonozjko, som särskilt inbjuden gäst.

Politiker, industri och forskare

På inbjudan av flygvapenchef Jonas Wikman deltog också företrädare för Regeringskansliet, myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer, akademi och industri. Det övergripande temat var luft- och rymdoperationer i en multidomän kontext – och hur luftstridskrafter kan fortsätta utvecklas för att möta en operationsmiljö som förändras snabbt.

– När vi blickar tillbaka kan vi konstatera att nästan allt har förändrats, men samtidigt har ingenting förändrats. Utmaningen är fortfarande densamma – hur överlever vi, hur skapar vi en tillräcklig lägesbild, hur leder och kontrollerar vi våra resurser och hur kan vi slå tillbaka, sa Jonas Wikman i sitt inledningstal.

De frågorna blev också utgångspunkt för dagens diskussioner. Samtidigt betonade Jonas Wikman att framtidens krav innebär att utvecklingen måste gå snabbare. 

– Vi kan inte slå oss till ro. Förändringstakten fortsätter att öka och vi måste kunna utveckla vår förmåga inte bara i fredstid utan i ännu högre takt under krig. Det kräver nya sätt att arbeta och att utvecklas tillsammans, sa Jonas Wikman.

Från angrepp till offensiv

Symposiet var upplagt som en resa genom det moderna luftkriget och programmet tog avstamp i ett av de mest krävande lägena: när ett omfattande angrepp inleds. Därifrån följde paneldiskussionerna en tänkt händelseutveckling genom mobilisering av totalförsvaret, ledning av operationer i en störd miljö och hur luftstridskrafterna kan överleva och anpassa sig för att så småningom återta initiativet.

Fokus låg bland annat på offensiva operationer, framtidens stridskoncept och hur olika delar av luft- och rymdförmågan behöver samverka i en multidomän miljö.

– Frågan är inte längre bara vad ett flygvapen är. Luftmakt är större än flygvapnet och det innebär en stor förändring för hur vi leder, organiserar och bygger vår förmåga, sa Jonas Wikman.

Aktuella konflikter gav viktiga perspektiv på diskussionerna och sattes i relation till Ukrainas erfarenheter av högintensiv strid mot en teknologiskt avancerad motståndare.

En mötesplats för erfarenhetsutbyte

Symposiet var samtidigt mer än ett program med föredrag och paneldiskussioner. Med deltagare från ett stort antal länder och delar av totalförsvaret skapades också möjligheter att utbyta erfarenheter och bygga nya kontakter. När säkerhetsläget förändras snabbt blir förmågan att dela kunskap och utveckla nya lösningar tillsammans allt viktigare.

– Vi behöver hitta sätt att arbeta närmare varandra och utvecklas tillsammans – mellan försvarsgrenar, myndigheter, akademi och industri, men också mellan allierade och partnerländer. Vi har inget val om vi ska nå den takt som krävs, sa Jonas Wikman.

Hundra år efter att det svenska Flygvapnet bildades handlar jubiléet därför både om var Flygvapnet kommer ifrån och om vad som väntar framåt. Air and Space Power Symposium blev en mötesplats för den diskussionen – om hur luft- och rymdförmågan behöver utvecklas för att möta framtidens krav.