Flygplatsförmåga till sjöss ger fördelar
Det blåser och sjöhävningen känns i fartyget som med jämna mellanrum vibrerar till. Manöverofficeren håller kurs och fart mot vindriktningen efter de styrningar som flygplatskoordinatorn ger. Utanför hörs ljudet av en helikopter som närmar sig. Det är snart dags för landning. Tre ton helikopter ska möta tre tusen ton fartyg. Ännu en av 60-talet landningar för den här dagen avklarad under den intensiva utbildningen av flygplatspersonalen.
Som utförare har FDO:n (flight deck officer) en grupp sjömän, ett ”flight deck crew” ur fartygets olika arbetsgrupper. Dessa har som tillikauppgift att när ”ställning till helikopter” utropas, snabbt ta på hjälm och flytväst, överlevnadsdräkt om det är mörkt och kallt och ta sig ut på däck. Där är deras uppgift att vara beredda på att surra och lossa helikoptern, eller stödja vid tankningar eller olyckshändelser.
Foto: Carolina Lorentzson/FörsvarsmaktenSjöoperativ helikopter är en självklar del i alla typer av operationer till sjöss både för spaningsuppdrag och för att lösa transporter. Helikoptern kan även bidra vid sjöräddning både genom att användas vid eftersök men också genom att transportera skadade mellan fartyg.
– Marinen får en hel rad med olika styrkor och fler handlingsmöjligheter med ombordbaserad helikopter. Framförallt används helikoptern som en framskjuten spaningsresurs som därmed förlänger fartygets räckvidd och medger också att fartyget kan agera passivt då risken att själv bli utspanad är stor, säger Fartygschefen Thomas Zimmerman.
För att säkerställa funktionen har marina fartygsbesättningar drillats under en vecka i september ombord på HMS Carlskrona. Det är Marinbasen som har uppdraget att genom HMS Carlskrona se till att helikopterlandningsförmågan till sjöss inom marinen bibehålls och även taktikutvecklas tillsammans med 3:e helikopterskvadronen.
– Som mest blev det ett 60-tal landningar per dag under årets kurs. Det är mängdträning som gäller, i ljus och i mörker för att alla inblandade ska ha ett ryggmärgsbeteende och välja att göra rätt under alla olika förutsättningar, säger Håkan Ahrberg som håller i utbildningen på HMS Carlskrona.
Under den praktiska delen av utbildningen som sker ombord, är det ett fyrtiotal personer engagerade. Instruktörer ur Marinbasen och Sjöstridsskolan utbildar grupperna med sjömän och specialistofficerare för att dessa via sina roller ska få flygplatser att fungera ombord på sina respektive fartyg. Att jobba i helikopterlandningsfunktionen är en sidouppgift utöver den ordinarie roll man har ombord. 3:e helikopterskvadronen deltar med ett antal piloter och tekniker som ser till att hålla helikoptern i luften.
En förmåga även för alliansen
I dagsläget är det HMS Carlskrona och Visbykorvetter som har flygplatsförmågan utöver andra motsvarande enheter i alliansen. Sverige har sedan nästan tjugo år tillbaka använt Natostandard för sjöoperativa militära landningsplatser till sjöss vilket gör att helikoptrar sedan länge har kunnat verka sömlöst. De svenska sjörörliga helikoptrarna är organiserade i 3:e helikopterskvadronen i Ronneby och det är helikopter 15 som kan baseras ombord på de fartyg svenska marinen förfogar över i dagsläget. Sedan intåget i Nato har skvadronen fått mer att göra.
– Vi har flugit i många operationer sen inträdet i alliansen och vi har landat på flera allierades fartyg. Vi upprätthåller förmågan genom att lösa skarpa uppgifter säger Fredrik Elofsson, 3:e helikopterskvadronen.