VANLIGA FRÅGOR OM VÅR FLYGVERKSAMHET

• Var kan jag få mer fakta om era olika flygplan?

  På nedanstående länk hittar du information om våra flygplan.

  Gå till sidan Materiel och teknik.

• Vilka lagar och regler följer vi?

  Planering av flygverksamheten genomförs utifrån fastställda krav i RML (Regler för Militär Luftfart) och i FOM (Flyg Operationell Manual). RML omhändertar vad som föreskrivs i Luftfartslagen och Luftfartsförordningen för den militära luftfarten. I FOM beskrivs bland annat hur den militära flygverksamheten ska uppträda i närheten av bebyggelse avseende höjder, avstånd och motorpådrag. FOM och RML finns at ta del av på Försvarsmaktens hemsida på nedanstående sidor.

  Regler för Militär Luftfart (RML)

• Varför kan vi inte alltid förvarna var vi kommer flyga?

  Det är ofta inte möjligt att veta innan var vi kommer vara och vad vi kommer göra. Vår verksamhet beror mycket på väderfaktorer för dagen men också uppkomna eller ändrade övningsbehov, eller att vi får uppdrag som ska utföras med kort tidshorisont.

• Varför är ljudet från Jas 39 Gripen olika högt vid olika tillfällen?

  Hur ljudet färdas är mycket beroende på väder och vind. Det låter också olika högt vid olika typer av flygning. Överljudsflygning genomför vi enbart över havet och då kan det höras en så kallad ljudbang när vi passerar ljudvallen.

  När vi övar avancerad luftstrid har vi ofta ett större motorpådrag med det som kallas efterbrännkammare, och den låter en hel del även om vi är på högre höjder. Gör vi det med flera flygplan kan ljudet uppfattas mer som ett åskmuller och inte lika ”ettrigt” som när vi flyger på låg höjd.

• Hur lågt får vi flyga?

  Generellt får vi flyga 30 meter över mark och 20 meter över hav, inklusive Vänern och Vättern.

• Varför flyger vi lågt ibland?

  Generellt sett så är ett av de bästa skydden för flygplan i en krigssituation att flyga lågt, snabbt och oförutsägbart. Vid lågflygning är man mer skyddad från fiendens eventuella radar samt från angrepp från marken. När vi flyger i trädtoppshöjd och i dalgångar är det svårt att hitta oss. Det handlar också om att kunna den svenska geografin. Lågflygning innebär även att flygningen blir lite annorlunda på grund av att luften är tätare. Allt detta måste vi vara experter på. Dag som natt. Oavsett väder. Därför behöver vi träna. 

• Vart övar vi oftast?

  Vad gäller Jas 39 Gripen så är vårt största övningsområde i huvudsak över Vänern och en bit in i Dalsland och Värmland. Ett annat område ut över kusten och Bohuslän. Sen finns också områden i östra Västergötland och Småland. Även områden i Dalarna. Vi använder alla områden. Ibland flyger vi också från någon annan flygbas i Sverige, vilket innebär helt andra övningsområden.

• Vad övar vi på när vi flyger?

  Med Jas 39 Gripen kan man enkelt säga att vi oftast övar på olika former av luftförsvar, alltså att försvara oss mot anfallande flygplan, helikoptrar, kryssningsmissiler eller UAV:er, drönare, som de ofta kallas. Vi övar också på olika typer av attackuppdrag, alltså att attackera mål på marken eller på havet. Sen genomför vi även andra typer av uppdrag.

  Med TP 84 Hercules genomför vi kontinuerligt både skarpa transportuppdrag och övningsverksamhet. Det kan handla om allt ifrån en skarp insats där vi bistår samhället till övningar i lågflygning som också går ut på att öva sammansättningen av den 6 personer starka besättningen, som ibland stärks upp av andra kategorier beroende på uppdrag, som måste kunna arbeta som ett sammansvetsat team i alla typer av förhållanden.

  På Skaraborgs flygflottilj finns även andra typer av flygplan baserade på Malmen och Arlanda. Med S 100D genomför vi både skarpa och övade uppdrag inom radarspaning och stridsledning. Med TP 100 och TP 102 genomför vi oftast skarpa persontransporter och med  S 102B genomför vi oftast skarpa signalspaningsuppdrag.

• Varför landade ett TP 84 Hercules på en civil flygplats?

  Det finns alltid ett syfte när vi flyger och landar någonstans. Det kan röra sig om skarpa uppdrag som stöd till samhället, transporter av materiel eller personal, eller övning för exempelvis nya besättningar.

  Vi väljer ofta medvetet att använda olika flygplatser för att det är nyttigt för oss att vara bra på att landa på olika typer av flygplatser. Vi ska kunna landa och starta på allt ifrån en stor civil trafikflygplats som Bryssels flygplats till en vägbas. Vi måste kunna allt.