För att främja en hållbar utveckling och möta de krav som ställs i relation till de globala klimatutmaningarna, krävs att Försvarsmaktens verkar i linje med Sveriges ambitioner, målsättningar och internationella åtaganden inom miljö och klimat. Arbete med bland annat energianvändning och drivmedel är betydande för att verksamheten ska bidra till att minska påverkan på klimatet, säkerställa den operativa förmågan och öka verksamhetens motståndskraft.
En effektivare energianvändning och ett minskat beroende av fossila energikällor
Genom energieffektiviseringar och energibesparingar ökar försörjningstryggheten och uthålligheten. En kombination av nya tekniker och beteendeförändringar kan användas för att i längden gynna den operativa förmågan.
Att vara självförsörjande genom förnyelsebar energi, energieffektiviseringar och energibesparingar innebär ett minskat beroende av externa aktörer, ökad försörjningstrygghet, lägre energikostnader och ökad uthållighet vid begränsad energitillgång. Synergieffekten blir att försvaret gynnas i form av minskade kostnader, att den faktiska tillförda energin räcker längre, samt att påverkan på klimatet minskar.
För att minska myndighetens utsläpp av växthusgaser krävs en ökad andel förnybara energikällor och investeringar i förnybar energiteknik. Att öka andelen förnybara energikällor är också betydelsefullt för att kunna öka energiförsörjningstryggheten och bedriva verksamhet där energitillgången är osäker.
-
Arbetar Försvarsmakten med att minska sina klimatutsläpp?
Tillsammans med fastighetsägaren Fortifikationsverket har vi ett i stort sätt fossilfritt fastighetsbestånd på våra garnisoner när det gäller el och uppvärmning.
På sikt måste Försvarsmakten ställa om hela fordonsflottan, något som är både tekniskt utmanande och kostsamt. Försök med stridsflygplanet JAS 39 har genomförts med biojetbränsle med gott resultat.
-
Försvarsmakten ska bidra till att Sverige blir klimatneutralt till 2045. Var finns de största utmaningarna?
Försvarsmaktens största utmaningar är främst kopplade till fordon och farkosters långa livslängd, krav på förrådsställning och tillgången av alternativa drivmedel på marknaden. De militära fordonen har betydligt längre livslängd jämfört med de civila, det är inte ovanligt med fordon, fartyg och farkoster som ska fungera i 50 år.
Att byta ut den befintliga fordonsflottan är både tekniskt utmanande och kostsamt. Försvarsmaktens fordon ska även kunna stå förrådsställda och tankade (pga. beredskapskrav) under lång tid. Försvarsmakten måste konstant ha tillgång till drivmedel, som bl.a. ska klara kravet på köldbeständighet. Tillgång på marknaden och tillgängligheten där Försvarsmakten verkar är också ett krav. Mängden tillgängligt biodrivmedel är för närvarande begränsad.
-
Har Försvarsmakten någon miljö/klimatpolicy när det kommer till tjänsteresor?
Försvarsmakten har "Riktlinjer för möten och resor" där målet är att samtliga medarbetare ska mötas och resa effektivt med hänsyn till säkerhet, ekonomi och hållbarhet.
-
Klimatkompenserar regeringen eller Försvarsmakten för nyttjande av statsflyget?
Statsflyget har till uppgift att transportera kungafamiljen, samt Sveriges högsta civila och militära ledning. Regeringskansliet klimatkompenserar för flygresor utanför EU. Samtliga flyg som startar och landar inom EU ingår sedan 2012 i EU:s handelssystem för utsläppsrätter.
-
Varför arbetar Försvarsmakten med klimatanpassning?
Försvarsmaktens klimatanpassningsarbete motiveras bland annat av vidmakthållande av operativ förmåga. Försvarsmaktens verksamhet påverkas av pågående och framtida klimatförändringar. Redan idag ser vi effekter av vädrets påverkan på övningsverksamheten, exempelvis genom mildare vintrar där det inte är tjäle i marken där det brukar vara det, heta somrar som ökat antalet större skogsbränder och så vidare. Dessa enstaka händelser räknar vi på Försvarsmakten, med att de kommer öka både i antal och i storlek. För oss är det viktigt att planera, förändra och förbereda verksamheten för att säkerställa Försvarsmaktens förmåga även i framtiden.
-
Har Försvarsmakten mål inom klimatanpassning?
Ja, Försvarsmakten har formulerat ett övergripande klimatanpassningsmål som konkretiseras i fem delmål. Det övergripande målet är; Försvarsmakten ska vid behov vidta klimatanpassningsåtgärder för att säkerställa bibehållen operativ effekt.
-
Har Försvarsmakten en handlingsplan för arbetet med klimatanpassning?
Försvarsmakten har en handlingsplan som sträcker sig till 2025. Handlingsplanen beskriver varför och hur Försvarsmakten ska arbeta med klimatanpassning. Genom handlingsplanen säkerställs att klimatanpassningsarbetet genomförs på ett systematiskt och effektivt sätt, samt att de åtgärder som implementeras är baserade på relevanta analyser och bedömningar. Sammantaget ska arbetet leda till att Försvarsmaktens klimatanpassningsmål nås. Aktiviteter och arbetssätt justeras utifrån utvärdering och uppföljning av arbetet.
-
Hur väljer Försvarsmakten vilka klimatanpassningar som behöver göras?
För att veta vilka klimatanpassningsåtgärder som behöver göras i verksamheten genomförs klimat- och sårbarhetsanalyser (KSA) i hela Försvarsmakten. Dessa utgör en viktig grund för att identifiera vilka risker och sårbarheter som finns för att Försvarsmakten fortsatt ska kunna vidmakthålla sin operativa förmåga, även vid ett förändrat klimat. Utifrån KSA prioriteras vilka klimatanpassningsåtgärder som behöver genomföras.
-
Kan jag få ta del av klimat- och sårbarhetsanalysen?
Nej det kan man inte. Analyserna är en intern arbetshandling som dessutom omfattas av försvarssekretess. Sekretessen syftar till att värna Sveriges försvarsförmåga.