Du är här:

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

Till jobb & karriär

Bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Till bloggportalen

Hjälpmedel

Vi i Försvarsmakten vill att alla ska kunna ta del av innehållet på våra webbplatser. Därför lägger vi mycket energi på att skriva förståeligt och på att använda kod och teknik så att det underlättar för våra besökare. Om det ändå behövs lite ytterligare stöd har vi här samlat några hjälpmedel som vi hoppas kan underlätta.

Lyssna

Med vårt inbyggda uppläsningsverktyg kan du få sidorna upplästa via dina högtalare, från sidans början till slut, eller valda delar.

Aktivera lyssna-funktionen

Ordlista

Här förklaras några av de ord vi eller andra använder, som kan vara svåra att förstå, om man inte är insatt i försvarsfrågor.

Gå till ordlistan

På nätet

Håller vårt Cyberförsvar stenkoll. Att upptäcka, övervaka och avvärja intrång är en del av vår vardag.

Foto: LtCol Grethe Stensland, Swedint/NCGM

Fri surf.

Förutom att ansvara över allt från anläggningar till hårdvara, applikationer och avvärjandet av cyberattacker, behöver vi hela tiden veta vad som pågår omkring oss, analysera det och planera för vad det kan innebära.

Vi ser till att hela kedjan är robust och att vår egna internet-, tele- och datatrafik fungerar, så att all kommunikation – på land, till havs, i luften och inne i molnet ­– kommer fram som den ska.

Dessutom övervakar vi brandväggen mot omvärlden och ser till inget oönskat tar sig in eller ut, genom att upptäcka och agera mot avvikelser.

  • Ledningsregementet utbildar bland annat stabs- och sambandsförband inom ett flertal områden såsom telekrig, kommunikationstjänst och psykologisk krigsföring. Dessutom utvecklar de metoder och system inom dessa områden och stödjer vid nationella och internationella insatser.

  • FMTIS—Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband ansvarar för drift, underhåll och förvaltning av alla ledningssystem i Försvarsmakten, exempelvis Marinens telenät och Försvarsmaktens satellitkommunikationer.

  • MUST—militära underrättelse- och säkerhetstjänsten är en kunskapsorganisation, som på regeringens och överbefälhavarens uppdrag hämtar in information som bearbetas, analyseras och därefter delges som underrättelser. Underrättelserna behandlar bland annat trender i omvärldsutvecklingen och yttre hot mot Sverige och svenska intressen.

Intervju med chefen för MUST, Generalmajor Gunnar Karlson

Hur säkras fred och frihet inom ditt område?
Vi jobbar med underrättelse och hur vi gör det är hemligt. Det jag kan säga är att vi agerar på den information vi inhämtar, analyserar och bearbetar. Exempelvis producerar vi rapporter mot våra uppdragsgivare som är regeringen, ÖB, försvarsmaktsledningen. Rapporterna är styrande dokument. Vi producerar papper helt enkelt.

Man kan dela upp det i underrättelse och säkerhet där underrättelse handlar om att komma åt information som andra inte vill att vi ska veta, och säkerhet handlar om att skydda vår egen information samt vidta åtgärder baserat på den underrättelse vi har.

Vårt arbete är ett underlag till att reglera beredskapen. Vi ska kunna ge tillräcklig förvarning så att vi kan anpassa oss i rätt tid och på rätt sätt, så att Sverige kan fatta rätt beslut. Vi täcker stora tidsperspektiv och arbetar tätt med SÄPO och FRA. Vi ser till hur andra länders förmåga kanske utvecklas på en övergripande nivå, alltså inte vilken specifik typ av drönare ett annat land kan tänkas köpa.

Gällande cyber återstår det att staten har reglerat ansvarsförhållandet. Idag har varje verksamhet i samhället och inom totalförsvaret ansvaret att skydda sig själva. Försvarsmakten ska skydda sin egen förmåga men inte någon annans.

Vad sker det för aktiviteter på din arbetsplats varje dag, dygnet runt, året om?
Vi arbetar ju hela tiden med detta nationellt och internationellt för att ha en kunskap om omvärlden. Det är en stor skillnad mot andra delar av Försvarsmakten. Omvärlden finns ju idag, och i morgon, och vi använder vår förmåga skarpt hela tiden – till skillnad från exempelvis Armén som oftast övar sin förmåga.

Påverkansoperationer och underrättelseinhämtningsförsök mot oss pågår hela tiden. Vi måste skydda skyddsvärd information och verksamhet. Desto mindre de vet desto mindre sårbara är vi. Denna typ av hot har alltid funnits men tillvägagångssätten och frekvensen har förändrats och ökat över tid. Vi ser mer än för 5–10 år sen.

Vår verksamhet är väldigt hårt reglerad och lagstyrd, dock struntar hoten i det så vi behöver arbeta väldigt nära våra kollegor på SÄPO och FRA för att hantera interna och externa hot. Lagstiftningen har inte alls hängt med teknikutvecklingen kring exempelvis cyberhot och cybersäkerhet.

Samma sak gäller balansen mellan personlig integritet och statens effektivitet. Vi får ju inte gå över demokratins gränser för att skydda dem. Tekniken tänjer gränserna.

Mer konkret internationellt finns vi på plats hos den svenska styrkan i Mali, Irak, Afghanistan och Somalia. Vi finns representerade i FN och är med när Försvarsmakten rekar och förbereder missioner.

Vad kännetecknar Försvarsmaktens försvarsförmåga kulturellt/materiellt?
Kulturellt är vi en väldigt civil del av Försvarsmakten. 70 % av min personal är civil. Dock finns det andra kulturella benet som står för mer generell underrättelse och säkerhet, och den är mer militär. Vi har till skillnad från Flygvapnet, Marinen och Armén inga stora häftiga maskiner utan våra vapen är datorer. Ingen materialsport så att säga. Ofta sitter vi framför en dator eller i ett möte. Vi särskiljer oss mest genom att vara väldigt hemliga. 

Hur ser väpnade konflikter ut i framtiden?
Den väpnande striden kompletteras med strid som inte är med fysiska vapen utan som slår som samhället och totalförsvarets känsliga delar, som påverkansoperationer och attacker mot tekniska system. Långdistans och kontaktlöst utan direktkonfrontation likaså.

Hur skulle du beskriva svenska Försvarsmakten för en person som flytt till Sverige från krig?
Försvarsmakten i Sverige skyddar landet mot yttre hot till skillnad mot vissa länder som använder militären för att bekämpa sina egna medborgare. Vi i Försvarsmakten är en del av samhället och står helt under demokratisk kontroll.

Vad gör dig mest stolt som representant för Försvarsmakten?
Det vi gör är på riktigt, det finns en potentiell farlig omvärld och vi stärker Sveriges säkerhet på det området. Jag är också stolt över all kompetens som finns, duktiga och engagerade människor. Försvarsmakten är en samhällsbevarare: vi gör nytta här och nu. Inte i väntan på att kriget kommer. Jag vill trycka på att vi är en del av samhället, utan samhället är vi verkningslösa. Vi måste ha något att försvara.

Intervju med Lednings-systemchefen, Brigadgeneral Anna Eriksson

Hur säkras fred och frihet inom ditt område?
Jag brukar dra till med den gamla reklamen ”It makes people talk” –  vi gör så att vi kan kommunicera, samarbeta, informera i det dagliga arbetet och i krissituationer. Och där har vi tekniskt sätt kommit en bra bit längre än övriga samhället.

Mitt område är förutsättningen för att vi ska kunna kommunicera, informera och leda gränsöverskridande. Det innefattar alla system som exempelvis tal, data, satellit och radio.

Vi har även ett ansvar utanför Försvarsmakten inom ramen för totalförsvaret där vi har ett samverkansansvar, att regeringen ska kunna kommunicera med myndigheter och andra aktörer.

Ledningssystem har även ett internationellt åtagande inom EU för att säkerställa kommunikationen; säkert tal genom tillgänglighet, stabilitet och kryptering. Detsamma gäller i samarbetet med NATO, i NORDEFCO och det bilaterala samarbetet med Finland.

Vårt ansvar sker på multinivåer där vi är den tekniska och säkerhetsmässiga förutsättningen för att interoperabiliteten ska fungera – men vi bygger inte, det gör FMV som är vår leverantör.

Vad sker det för aktiviteter på din arbetsplats varje dag, dygnet runt, året om?
Jag har Försvarsmaktens största krigsförband där 1800 personer bevakar och driftar våra system dygnet runt.

Mitt område bedriver ickekinetisk krigsföring, och hos oss sker verkligen aktivitet varje dag, dygnet runt, året om. Vi har ett områdesansvar över våra ledningssystem, och de får inte gå ner.

Vi arbetar i gråzonen hela tiden. Offensivt och defensivt handlar det om att skydda andra från att komma åt oss samt säkra vår täckning, våra sensorer och information. Vi använder samma plattformar och verktyg för att försvara som för att anfalla.

Våra system ligger inom Försvarsmaktens telenät som byggdes på 60-talet. Denna basplatta bär alla våra system, så vi har ett eget internet. Kapacitet och stabilitet är bra, men med internet blir vi mer sårbara.

Uppdragen sker också utomlands. Idag har vi till exempel ledningsystemförband på plats i Mali för att säkerställa nivån offensivt och defensivt, med reparation, drift, underhåll och uppgradering. Då behövs det driftledare, telekrigsoperatörer och sambandsplanerare. Det är ju ett moln av kommunikation som belastar bärarnätet, så för att undvika konflikter i nätet behövs att sambanden planeras Flygsäkerhetsystemet och insatsledningen får inte heller gå ner.

Vad kännetecknar Försvarsmaktens försvarsförmåga kulturellt/materiellt?
Kulturellt handlar om uthållighet, vi är fantastiskt duktiga på att spela i ett lag och aldrig ge upp. Vi är ett jäkla rugbyteam i lera. Vi är bra på att göra det bästa med det vi har. Bra på att bita ihop. Motiverade människor.

Materiellt satsar vi på toppteknologi på bekostnad av mängd och helhetssyn. Utmaningen är att vi är för dåliga på att ta in helhetsbilden innan vi fattar långsiktiga beslut om vidareutveckling av våra system.

Hur ser väpnade konflikter ut i framtiden?
Vi har inte fred nu, varje år utsätts vi för omkring 10 000 attacker mot våra system – även om det inte är en officiell siffra.

Om det blir en väpnad konflikt kommer det inte att gå att säga när det inträffade förrän efteråt. Tyvärr kommer det bli betraktat som ett terrorangrepp först, ett angrepp mot oss kommer antagligen vara smutsigt och utanför krigets lagar.

Lagstiftningen är inte alls anpassad utifrån dagens hotbild, definitionen av fred, krig och mobilisering.

Hur skulle du förklara ditt område för ett barn?
Vi ser till att Försvarsmakten har datorer och telefoner och radioapparater så att vi kan prata med varann.

Vad gör dig mest stolt som representant för Försvarsmakten?
Jag har jobbat i Försvarsmakten i 35 år. Jag har sett en stor förändring de senaste 15 åren. Vi har fått en otrolig jävlar anamma-attityd, att vi ska fixa de här. Jag upplever att vi har en högre moral och humanistisk ådra än för 30 år sedan.

Värdegrunden har förändrats väldigt mycket och jag tycker att vi nu går i takt med det land vi försvarar. 

Vi säkrar fred och frihet. Se dig runt för att se hur det görs på land, till sjöss och i luften.