Erfarenhetsutbyte mellan räddningstjänster och skjutfältschefer

Sommaren 2018 brann det på många platser i Sverige. En av bränderna var på Älvdalens skjutfält i Dalarna. Där blev frågan om släckningsarbete i områden med oexploderad ammunition högst aktuell. För att skapa ett bra tillfälle att utbyta erfarenheter bjöd Skaraborgs regemente och Brandkåren Norra Dalarna in räddningstjänster i de kommuner som ansvarar för att bekämpa bränder inom de skjutfält som regementet ansvarar för.

Anders Edholm, Johan Szymanski och Peter Bäcke tycker det är viktigt med samverkan och att skapa tillfällen till erfarenhetsutbyte Foto: Anne-Lie Sjögren/Försvarsmakten

Sommaren 2018 bjöd på blå himmel och många soltimmar. Det innebar också att det blev mycket torrt och Sverige brann. En av bränderna började vid ett åskoväder som kom in från Norge och drog fram över Dalarna. Åskan slog ner och det började brinna på Älvdalens skjutfält. Räddningstjänsten åkte ut och påbörjade släckningsarbetet. De gjorde som de brukar, en riskbedömning för arbetet och sen började de släcka branden.
– Då kommer skjutfältschefen! Och han säger att vi inte kan vara där vi är på grund av risken för att det kan ske explosioner, säger Johan Szymanski som var räddningsledare under branden på Älvdalens skjutfält.

Bakgrunden är att området det gällde är ett målområde på skjutfältet. Det innebär att det är där ammunition, som exempelvis granater, landar. Ibland händer det att denna ammunition inte exploderar som det är tänkt. Därför finns det i olika stor omfattning oexploderad ammunition kvar i terrängen. 
– Vi genomför varje år insatser där vi letar efter ammunition som inte exploderat för att ta hand om det på ett säkert sätt. Men det är stora ytor och mycket ligger inte synligt. När det brinner kan det utvecklas så mycket värme att det exploderar, berättar Anders Edholm som är chef för avdelningen på Skaraborgs regemente som ansvarar för regementets skjutfält.

Sedan en tid tillbaka har regementet förtydligat och systematiserat de dokumenterade riskanalyserna för skjutfälten. Cheferna på respektive skjutfält har redovisat dessa riskanalyser för de kommunala räddningstjänsterna i områdena. En erfarenhet som drogs vid branden i Älvdalen var vikten av att riskanalyserna som Försvarsmakten tar fram måste vara kända av alla inom räddningstjänsten för att de ska kunna göra rätt bedömningar.
– Informationen om riskerna får inte stanna hos enskilda personer inom räddningstjänsten utan vi måste se till att den inarbetas i de insatsplaner som vi gör, säger Johan som under branden i Älvdalen ledde räddningstjänstpersonal från många olika räddningstjänster, både svenska och utländska.

För att skapa ett bra tillfälle att utbyta erfarenheter bestämde sig Anders och Johan tillsammans med Peter Bäcke, ställföreträdande chef för Brandkåren Norra Dalarna för att arrangera ett Brandseminarium.  De bjöd in räddningstjänster i de kommuner som ansvarar för att bekämpa bränder på de skjutfält som regementet ansvarar för. Det är skjutfält i Dalarna, Värmland, Närke, Västergötland och Östergötland. Cheferna på respektive skjutfält var också med under dagen för att få möjlighet att direkt diskutera brandbekämpning inom sina områden.

– Vi har idag haft bra dialoger kring dessa frågor och fått möjlighet att utbyta erfarenheter och bygga kunskap. Något som poängterades som viktigt vid utvärderingen efter förra sommaren, och vi hoppas att vi därigenom står bättre rustade inför kommande sommar, både skjutfältspersonalen såväl som räddningstjänsterna, avslutar Anders Edholm.