Ytstrid i Kattegatt

Marinen kraftsamlar just nu på västkusten genom att tidigare planerade övningar flyttats dit. Förutom att västkusthamnarna utgör den största inkörsporten för att försörja landet är området runt Kattegatt också strategiskt viktigt då det är vägen in till Östersjön. Korvetter ur de båda sjöstridsflottiljerna kastade under måndagen loss från Göteborg för att öva strid mot andra ytfartyg.

I stridsledningscentralen sker det mesta jobbet vid ytstridsövningar. Här jobbar telekrigspersonalen med att hitta motståndarens radarsändningar.
I stridsledningscentralen sker det mesta jobbet vid ytstridsövningar. Här jobbar telekrigspersonalen med att hitta motståndarens radarsändningar.
I stridsledningscentralen sker det mesta jobbet vid ytstridsövningar. Här jobbar telekrigspersonalen med att hitta motståndarens radarsändningar. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
När man ligger radartyst är optisk spaning med kikare mycket viktig. Här letar man efter en fientlig helikopter.
När man ligger radartyst är optisk spaning med kikare mycket viktig. Här letar man efter en fientlig helikopter. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Med en knapptryckning avlossas åtta robotar mot ett förinställt mål. Under övningar sker allt simulerat i stridsledningsystemet och utvärderas efteråt.
Med en knapptryckning avlossas åtta robotar mot ett förinställt mål. Under övningar sker allt simulerat i stridsledningsystemet och utvärderas efteråt. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
HMS Carlskrona och en korvett utgör fiendesidan. Till sin hjälp har de en ombordbaserad helikopter 15 som är ett bra hjälpmedel vid spaning.
HMS Carlskrona och en korvett utgör fiendesidan. Till sin hjälp har de en ombordbaserad helikopter 15 som är ett bra hjälpmedel vid spaning. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Klockan har precis slagit sex denna mörka och kyliga måndagsmorgon i Göteborg. Staden håller på att vakna upp till en ny arbetsvecka. Ombord på de marina fartygen har man redan varit igång någon timme och de första fartygen har kastat loss. Först ut är HMS Carlskrona och HMS Helsingborg som ska en bit ut i Kattegatt. Väl där ska man taktiskt uppträda som en fientlig styrka på väg mot Sverige. Till sin hjälp har man också en ombordbaserad helikopter 15 som är ett bra hjälpmedel för spaning.

Kustnära eller fritt till havs beroende på omständigheterna

De övriga fartygen, Visbykorvetterna HMS Härnösand och HMS Nyköping tillsammans med patrullfartyget HMS Malmö, sprider ut sig längs kusten för att upptäcka hotet och tillsammans bekämpa det. Även denna styrka har hjälp i form av en helikopter 14. Övningen är planerad sedan lång tid tillbaka men har flyttats till detta område. Chefen för 31.korvettdivisionen, kommendörkapten Bernt Andersson, är den som leder ytstridsövningen från HMS Härnösand.

– Vi tränar på att uppträda både längre ut till havs och kustnära. Situationen styr vilken taktik vi använder vid vilket tillfälle och en smyganpassad Visbykorvett är mycket lämplig för båda rollerna. Många gånger är det avgörande att vi finns ute till havs för att skaffa information om vad som rör sig därute. Idag övar vi dock på att uppträda kustnära och radartysta.

Marinen genomför en ytstridsövning på västkusten i mars 2019 för att öva sjöfartsskydd och landets försörjning. Korvetter, HMS Carlskrona och helikoptrar deltar till sjöss.
HMS Härnösand ligger radartyst i yttersta kustbandet. Härifrån kan hennes sensorer fungera ostört samtidigt som hon är svår att bekämpa med radarstyrd sjömålsrobot beroende på alla kobbar och skär runtomkring. Foto: immie Adamsson/Försvarsmakten

Ett plus ett blir tre

Korvetterna sprider ut sig och börjar spana passivt efter motståndaren. Med signalspaningsutrustningen ombord letar man efter den radarssignatur som motståndaren har. När en korvett fått en riktning till de fientliga fartygen skickar man över denna till övriga i styrkan. Genom att man finns på olika platser sammanfogas de olika riktningarna till ett kryss och därmed en position. Efter det gäller det att få en kurs och fart för att kunna skjuta robotar samtidigt från alla korvetter mot den framtida punkt målen beräknas vara vid. Under dagen hinner man med ett antal olika övningsmoment där de två styrkorna försöker hitta och bekämpa varandra. Varje kväll utvärderas övningarna och erfarenheter dras.

– Målsättningarna är naturligtvis att varje besättning ska bli skickligare och därmed farligare för en motståndare men den stora vinsten görs när vi blir bättre på att arbeta tillsammans inom en sjöstyrka. Den sammanlagda effekten blir mycket större än bara summan av antalet fartyg. Man kan absolut säga att ett plus ett blir tre i det här sammanhanget, avslutar Bernt Andersson.