Året om och dygnet runt

Med hjälp av fasta sensorer och fartyg övervakar marinen sjöterritoriet och håller ett öga på vad som händer runt vår kust. Patrullfartygen HMS Stockholm och HMS Malmö är två av fartygen som drar ett tungt lass inom den så viktiga sjöövervakningen.

I stridsledningscentralen kommunicerar personalen ständigt med både sjöövervakningscentralen iland och manöverbryggan ombord där utkiken finns.
I stridsledningscentralen kommunicerar personalen ständigt med både sjöövervakningscentralen iland och manöverbryggan ombord där utkiken finns. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Magnus Åkesson är ny fartygschef ombord på HMS Malmö. Har har dock många år ombord på andra fartyg i andra befattningar.
Magnus Åkesson är ny fartygschef ombord på HMS Malmö. Har har dock många år ombord på andra fartyg i andra befattningar. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Navigeringsbefäl Erik Mogensen kastar loss från hemmahamnen i Karlskrona.
Navigeringsbefäl Erik Mogensen kastar loss från hemmahamnen i Karlskrona. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Trots radar och andra tekniska hjälpmedel är det mänskliga ögat fortfarande mycket viktigt för att upptäcka vad som finns runt fartyget.
Trots radar och andra tekniska hjälpmedel är det mänskliga ögat fortfarande mycket viktigt för att upptäcka vad som finns runt fartyget. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Varje givet ögonblick rör sig drygt 3000 fartyg i Östersjön, till och från olika hamnar. Många av dessa avger sin identitet genom AIS, det automatiska identifieringssystem, som är ett krav på större fartyg. Det finns däremot alltid ett behov av att med egna ögon kontrollera vad som rör sig på ytan. Identifieringssignalen kan nämligen manipuleras eller stängas av. Därför kastade HMS Malmö loss för att patrullera i södra Östersjön.

Så fort ett av marinens fartyg kastar loss, kopplar det upp sig via radio mot sjöövervakningscentralen i land. Informationen kan då föras över åt båda håll. Sjöcentralen får reda på vilka okända radarekon som behöver identifieras samtidigt som det snabbt kan få en aktuell bild på hur läget till sjöss ser ut.

Grått hav, grå himmel och gråmålat örlogsfartyg utgör motivet på Östersjön denna dag.
Grått hav, grå himmel och gråmålat örlogsfartyg utgör motivet på Östersjön denna dag. Foto: David Klinthage/Försvarsmakten

Beredd att växla tempo

HMS Malmö med sin besättning består av en blandning av erfarna officerare och sjömän men också av personal som bara varit ombord i några månader. Det gör att det alltid pågår utbildning och kunskapsspridning mellan erfarna och nya. Själva sjöövervakningen är en lågintensiv verksamhet där information utbyts mellan landcentralen och fartyget om vad som finns däreute och vad som behöver tittas närmare på. I bakhuvudet på besättningen finns dock alltid en beredskap för nya och okända uppgifter. Det kan röra sig om allt ifrån sjöräddning till militära insatser. Magnus Åkesson är fartygschef på HMS Malmö:

- Vi är en av Försvarsmaktens snabbaste resurser att sätta in om något skulle hända på Östersjön eftersom vi redan finns därute på plats. Därför brukar jag alltid trycka på vikten av att gå från lågintensiv övervakning till högintensiv verksamhet, att tempoväxla.

En gammal dam som kräver ständig omvårdnad

De två patrullfartygen, Stockholm och Malmö, blir nästa år 35 år gamla. Fartygen behöll sin huvudbeväpning, sjömålsrobotar, efter den senaste ombyggnaden till patrullfartyg och kan fortfarande bita ifrån sig. Trots uppgraderingar och moderniseringar börjar dock åren bli svåra att dölja, något som maskintjänstchefen Per Gerdstigen och hans kollegor dagligen kämpar med.

- Det är både utvecklande och kul att hitta lösningar på tekniska problem som gör att fartygen fortfarande kan leverera men visst är det uppenbart att det behövs nya fartyg som ersätter de här skroven, och det så snart som möjligt, avslutar Per.