Ny traumatropp utbildas på K 3

Tidigare under hösten utbildades den nya traumatroppen på Sjukvårdsskolan på Livregementets husarer, K 3. Vid en insats tar traumatroppen hand om de svårast skadade och ser till att de kan överleva transport till nästa instans för vidare vård. Man tar hand om få, men svårt skadade personer.

Lätt traumagrupp genomför grundläggande traumatroppsutbildning som sjukvårdsskolan K3 utvecklat och är ansvarig för. Under den här övningen är "patienten" medvetslös och det kommer blod ur munnen. Det är en mycket svår situation där patienten riskerar att kvävas om inte gruppen tar rätt beslut och lyckas med sin åtgärd. Foto: Robin Krüger/Försvarsmakten
"När jag jobbar som kirurg i det civila ser jag bara min egna lilla del. I rollen inom Försvarsmakten gör jag allt från att resa tält, koppla upp utrustning och ta hand om patienten. Det är väldigt intressant att få det perspektivet," säger Johan Millinger. Foto: Robin Krüger/Försvarsmakten
Lätt traumatropp grupperad i sina sjukvårdstält inne på Karlsbrogs garnison. Foto: Robin Krüger/Försvarsmakten

Flera av de personer som ingår i traumatroppen arbetar till vardags som läkare eller sjuksköterskor och har ofta en anställning på sjukhus eller i prehospital verksamhet. Många av dem ser arbetet i Försvarsmakten som en möjlighet att utvecklas och få bidra.

– De flesta kommer till Försvarsmakten för att de drivs av viljan att hjälpa till för landets försvar och det finns ett intresse att komma just till K 3. Här har vi under lång tid jobbat med att utveckla vår verksamhet och kvalitet. Vi har en väldigt bra utbildning med avancerad utrustning som gör att vi kan skapa mycket verklighetstrogna miljöer att arbeta i. Vi har också en nivå på våra instruktörer som kan utmana de allra duktigaste, säger Per-Martin Järhed, chef för Sjukvårdskolan på K 3.  

Ovana förutsättningar utmanar

De läkare och sjuksköterskor som kommer till K 3 har redan en medicinsk kompetens och på plats får de utbildning för att klara de ibland extrema förhållanden de kan behöva verka i: mörker, kyla, värme och andra förutsättningar som man inte kommer i kontakt med på till exempel ett sjukhus.   

– Det är en mental utmaning för många. Man måste också hela tiden värdera vilket materiel man ska använda och när. Vi har mycket och avancerad utrustning. Men ute i fält har man begränsade resurser och det är viktigt att man kan lära sig att hushålla med dem, säger Per-Martin Järhed.

Utrustning och utveckling i framkant

Johnny Thörne tillhör sedan sju år tillbaka sjukvårdsplutonen vid 31:a bataljon och uppskattar det faktum att man inom Försvarsmakten har kommit långt inom sjukvårdsområdet.

– Det som tilltalar mig här är att både utrustning och utveckling ligger så mycket i framkant. Vi får jobba med fantastiskt materiel och vi får möjlighet att gå många och avancerade utbildningar, det är verkligen givande för mig. Sedan är det också väldigt komplext så det gäller att man själv är vetgirig och öppen för det mesta, säger Johnny Thörne.

Johan Millinger jobbar till vardags som kirurg. Han avslutade nyligen sina två första veckor på K 3 där han både har fått utbildning i soldatkunskap och grundutbildning i materielet, hur man slår upp ett sjukvårdstält och genomgått en elsäkerhetsutbildning. Han konstaterar att det är givande att få ett nytt perspektiv.

– När jag jobbar som kirurg i det civila ser jag bara min egna lilla del. I rollen inom Försvarsmakten gör jag allt från att resa tält, koppla upp utrustning och ta hand om patienten. Det är väldigt intressant att få det perspektivet, säger Johan Millinger.

Sjukvårdskolans chef avslutar med att betona traumatroppens betydelse vid en insats.

– Traumatroppen är en riktig spjutspetskompetens som är jätteviktig, både i nationellt och internationellt arbete, avslutar Per-Martin Järhed.