En nödvändig resurs i skymundan

De båda korvetterna HMS Karlstad och HMS Nyköping har varit i Norge för övningen Trident Juncture i snart två veckor. Med sitt unika utseende, beroende på smygegenskaperna, väcker fartygen uppmärksamhet vart de än åker, både hos kollegorna i sjöstyrkan som hos civila åskådare. De sex personerna ur underhållsenheten, som också finns i Norge, får inte lika mycket uppmärksamhet. Deras uppgift är däremot mycket viktig, att se till att fartygen kan vara till sjöss så mycket som möjligt.

- Det är skönt att ha ett stöd iland vid den här typen av övningar, säger Magnus Almqvist som är fartygschef på HMS Karlstad.
- Det är skönt att ha ett stöd iland vid den här typen av övningar, säger Magnus Almqvist som är fartygschef på HMS Karlstad. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Underhållsenheten är naturligtvis även på plats för att ta emot fartyget när det förtöjer.
Underhållsenheten är naturligtvis även på plats för att ta emot fartyget när det förtöjer. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Bunkerbåten är beställd av underhållsenheten och förtöjer utanpå Karlstad. På någon timma är hon fullbunkrad.
Bunkerbåten är beställd av underhållsenheten och förtöjer utanpå Karlstad. På någon timma är hon fullbunkrad. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Med nästan 10 000 delar i containrarna gäller det att hålla ordning i lådor och skåp.
Med nästan 10 000 delar i containrarna gäller det att hålla ordning i lådor och skåp. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

– De viktiga systemen på en Visbykorvett är dubblerade för att man ska kunna fortsätta lösa uppgifter trots att saker går sönder. För oss på fartygen är det ändå viktigt att ha med oss en underhållsresurs på övningar. Vi skickar våra behov till dem och de ser sedan till att vår tid till kaj blir så kort som möjligt, säger Magnus Almqvist som är fartygschef på HMS Karlstad.

Det är lördag i Kristiansund. Solsken och regnskurar om vartannat ramar in den stora offshorehamnen Vestbase där underhållsenheten står på kajen och väntar, beredda att ta emot HMS Karlstad. Fartyget behöver bunkra diesel men har också meddelat att de behöver lite olika reservdelar.

Så fort fartygen förtöjer levereras det som beställts. Här är det färskvaror till kockarna ombord.
Så fort fartygen förtöjer levereras det som beställts. Här är det färskvaror till kockarna ombord. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Containrar med det viktigaste

En bunkerbåt är beställd och förtöjer utanpå Karlstad. Den börjar fylla upp korvettens tankar med dieselolja. Samtidigt bärs torkarblad till vindrutetorkarna tillsammans med de övriga reservdelarna ombord, från en av de tre reservsdelscontainrar som står på kajen.

– Vi har med oss ungefär 2 500 olika typer av reservdelar och totalt 10 000 produkter i containrarna, säger Örjan Gidlöf på 34:e underhållsenheten.

Med så många olika typer av delar är det avgörande att allt är kategoriserat noggrant och att man hela tiden vet vad som lämnats ut, och vad som finns kvar. För ett komplext fartyg som en Visbykorvett finns det fler än 12 000 olika typer av reservdelar i databasen. Hur bestämmer man då vad man ska ta med sig? Örjan Gidlöf fortsätter:

— Vi vet ganska väl vad som oftast behövs vid övningar, så de delarna försöker vi ju ha med oss. Ett annat kriterium är att vi måste kunna åtgärda det på plats med de verktyg vi har. Kan vi inte det så finns det ingen anledning att ha det med oss.

Många saker av standardtyp går ofta att köpa i de lokala butikerna eller industrin, exempelvis här i Norge. Hemma i Sverige finns de flesta andra reservdelarna i lager. Skulle något akut behövas så kan det skickas efter med civilt eller militärt flyg via transportkontoret i Stockholm, något som gjorts under Trident Juncture.

De tre reservdelscontainrarna flögs till Norge med C17 transportflygplan.
De tre reservdelscontainrarna flögs till Norge med C17 transportflygplan. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Flögs hit

För första gången transporterades reservdelscontainrarna och underhållspersonalen med ett av de tre C17-plan som utgör den europeiska flygflottiljen Heavy Airlift Wing, ett samarbete mellan Sverige, Finland och tio Natoländer som har sin bas i Ungern. Det var något som aldrig tidigare prövats men som fungerade utmärkt och säkert kommer att användas fler gånger.