Cheferna trivs i skogen

Tobias Hagstedt och Annelie Olausson är nya bataljonchefer på 41:a och 42:a pansarbataljon. De är även chef och ställföreträdare på krigsförbandsenheten, KFE, som fredsmässigt leder och utbildar krigsförband på Skaraborgs regemente, P 4.

Annelie Olausson blir chef för 42:a pansarbataljon Foto: Joakim Elv/Försvarsmakten
Tobias Hagstedt, blir chef för 41:a pansarbataljon Foto: Joakim Elv/Försvarsmakten
Foto: Joakim Elv/Försvarsmakten

Hagstedt är den värnpliktige e-ledaren som sedan blev officer och stridsvagnskompanichef.

Olausson stakade beslutsamt ut sitt yrkesval att bli officer redan när hon sökte gymnasieutbildning och ryckte in på P 4 1990 som första kvinna i stridande befattning.

Olausson som varit instruktör inom pansarskytte och utbildat i pansarskyttestrid och därefter tjänstgjort på ledningskompaniet där hon utbildat ledningsplutoner i synnerhet.
– Hon är väldigt bra på att tänka utanför ramen, menar Tobias och syftar på Annelies förmåga att hitta nya sätt att lösa problem.

Hagstedt blev grundutbildad på I 15 1992 och började också sin officersbana där, men har tjänstgjort på P 4 sedan 1997 och sysslade då inledningsvis med stridsvagnsstrid. En krävande miljö som kräver snabba beslut och en förmåga att agera.
 Han har ett lugn och är strukturerad, dessutom har han ett sinne för detaljer, säger Olausson om Hagstedts starka sidor, som är framgångsfaktorer för en stridsvagnsofficer. När det händer mycket, och när han ser att verksamheten går mot målsättningarna, det är då Hagstedt trivs som bäst.

Under det kommande året står Skaraborgs regemente inför en utmanande situation när man sänder två rotationer till internationell tjänst. Mali09 och Mali10.
Det kommer att bli en utmaning att fortsätta bedriva bra verksamhet med minskad personal, men jag ser med tillförsikt på det kommande året, för personalen är engagerad och lösningsinriktad på regementet, säger Tobias.

Det är också det som han anser är det bästa med sitt arbete och fortsätter:
Att få jobba med engagerade och kompetenta människor som alla strävar mot som samma mål, att utveckla krigsförband och stärka Sveriges försvarsförmåga.

Vi utvecklar personalen genom att skicka delar av den till Mali, och personalen som är kvar hemma får utmaningar av en helt annan karaktär, anser Annelie.

För deras egen del består utmaningen nu i att få förbanden att fortsätta sträva mot samma mål, och då krävs det ledarskap. Ett begrepp som Hagstedt och Olausson har tydliga åsikter om.
Föregångsmannaskap! Ledarskapet återspeglas i allt man gör. Det handlar om att engagera och inspirera människor att gå mot ett gemensamt mål, säger Tobias.

Ledarskap handlar om att läsa och förstå en situation, att på ett tydligt sätt förmedla din vilja. Det handlar om människor. Det handlar om timing, anser Annelie.

Hon tycker att det bästa i hennes nya roll är att få utöva taktik och truppföra förband.
Det bästa är just att få vara bataljonchef. Du får vara taktisk. Men du får också leda människor, säger Annelie och menar på ledarskapet, men också på människans förmågor att anpassa sig och att lösa problem. Annelie fortsätter:
Det gäller att få folk att jobba åt samma håll. Tydlighet, mod och initiativ är mina ledord, där ansatsen ligger i viljan att agera och sträva framåt, något som jag uppmuntrar hos mina underställda.

Såväl Olausson som Hagstedt hittar avkoppling och energi i skogen. Där kan de bryta av vardagen.

Min terapi är att arbeta i skogen. Det är lugnet, tystnaden och kontrasten mot vardagen. Men också att det är fysiskt krävande med skogsarbete, menar Tobias.

När jag springer i skogen på små stigar, eller när jag stickar, då trivs jag, säger Annelie.