Nya prickskyttar på F 17

Ett år har gått sedan F 17:s prickskytteaspiranter påbörjade sin befattningsutbildning till prickskyttar. Den totalt 16 veckor långa utbildningen har genomförts uppdelad under året, och nu står nya soldater redo att tjänstgöra som prickskyttar på Flygvapnets flygbasjägarkompani som är förlagt vid F 17.

Aspiranterna övar avståndsbedömning inför skjutning. Foto: Rickard Burmérius/Försvarsmakten
Under övningsmomentet "strid i bebyggelse" övas bland annat evakuering av byggnad. Foto: Rickard Burmérius/Försvarsmakten
Vintermomentet ställer extra krav för att upprätthålla stridsvärdet. Foto: Anton Oskarsson/Försvarsmakten
Eldställning inifrån byggnad. Foto: Rickard Burmérius/Försvarsmakten
Maskerad prickskytt i eldställning under examinationen. Foto: Rickard Burmérius/Försvarsmakten
Prickskytteparet nyttjar sly och buskar för maskering av sitt näste. Foto: Rickard Burmérius/Försvarsmakten
750 meter bort ligger målen. Foto: Rickard Burmérius/Försvarsmakten
Utbildningen, som genomförts tillsammans med säkerhetskompani sjö i Göteborg, har varit intensiv och började med vapenkurs där aspiranten utbildades på prickskyttegevär 90B. Sedan följde ”prickskytte barmark”, vilket innebär att aspiranten tränas på långhållsskytte, taktik och uppträdande i prickskyttepar med skytt och observatör. Under vintern genomfördes dessutom ett vinterskede som i år gick på Lombens skjutfält norr om Kalix.

– Sträng kyla och djup snö är en viktig arena att behärska för flygbasjägarnas prickskyttar eftersom de är en resurs för hela Flygvapnet, säger F 17:s funktionsföreträdare för prickskytte Rickard Burmérius. Kylan gör att det inte går att ta några genvägar för att upprätthålla stridsvärdet.

Utbildningens avslutande skede innebar strid i bebyggelse. För prickskyttarna har strid i bebyggelse på senare år blivit allt viktigare. Detta på grund av att det inte går att utesluta att strid kan komma att föras i och runt byggnader som omger dagens flygbaser.                                                                      
En viktig del i utbildningen är förmågan att nyttja optik och sensorer, vilket förutom skytte är några av prickskyttens främsta färdigheter. Detta gör att prickskyttesoldaten utgör spetsen inom fast spaning på flygbasjägarkompaniet.                                                                                                      
Utbildningen är totalt cirka 16 veckor lång, men mellan de olika utbildningsmomenten genomförs också övningar där aspiranterna övas i rollen som prickskytt i en större kontext i samverkan med andra kompanier. Då skapas en helhet och förståelse för rollen att verka autonomt som prickskytt.                                                                                                                               
Blir prickskytteaspiranten godkänd på samtliga moment genomförs prickskytteprov eller examination som det också kallas. I år genomfördes provet veckan efter midsommar, som brukligt på Markstridsskolan i Kvarn. I år samkördes examinationen med prickskytteaspiranter från Amfibieregementet, Livregementets husarer, Livgardet och Marinbasen.

Examinationens innehåll är en hemlighet som bara den som genomfört eller arrangerar provet känner till. Syftet med det är att prickskytteaspiranten inte ska kunna planera och förbereda sig mentalt.

Examinationen är framtagen av kustjägarna och har sett likadan ut de senaste åren vilket gör att det finns en spårbarhet som underlättar bedömningen om huruvida en skytt är godkänd eller inte. I runda slängar brukar cirka 60-70 % av soldaterna klara provet.

– Alla aspiranter som påbörjar examinationen har en prognos att klara den, men långt ifrån alla gör det, säger Rickard Burmérius. Det gäller att hålla de så kallade tävlingsnerverna under kontroll samt att förbereda kroppen på att den kommer belastas både fysiskt och psykiskt.

I år rådde påtaglig sommarhetta under provet, vilket till del påverkade resultatet. Att vara prickskytt innebär mer än att bara kunna skjuta bra. Prickskytten måste också vara bättre än genomsnittet på allmänna soldatfärdigheter. Den som klarar examinationens alla ingående delar har visat att den har vad som krävs – bäst när det gäller.