Funktionsövning i ubåtsjakt visar att ubåtsjaktförmågan har stärkts

I Stockholms södra skärgård och i Gotska sjön pågår just nu årets stora funktionsövning i ubåtsjakt. Tillsammans med enheter från Finland, Frankrike och USA övas en internationell tillfälligt sammansatt styrka för att öka vår gemensamma förmåga inom ubåtsjaktområdet. Övningen har även för första gången förstärkning av den sjöoperativa helikoptern 14F.

Helikopter 14F genomför spaning i utbåtsjaktområdet. En visbykorvett som deltar i övningen syns i bakgrunden. Helikopter 14 F är försedd med en doppsonar som gör att helikoptern har en förmåga att snabbt söka av ett större geografiskt område efter ubåt.
Helikopter 14F genomför spaning i utbåtsjaktområdet. En visbykorvett som deltar i övningen syns i bakgrunden. Helikopter 14 F är försedd med en doppsonar som gör att helikoptern har en förmåga att snabbt söka av ett större geografiskt område efter ubåt.
Helikopter 14F är försedd med en doppsonar som gör att helikoptern har en förmåga att snabbt söka av ett större geografiskt område efter ubåt. Foto: Rebecca Landberg/ Försvarsmakten
En sjöman ombord på HMS Sundsvall sjösätter sonaren inför ubåtsjaktmomentet. VDS:en (Variable Depth Sonar) är en aktiv sonar som skickar ut pulser i vattnet för att söka efter ekon i vattenvolymen.
En sjöman ombord på HMS Sundsvall sjösätter sonaren inför ett moment i ubåtsjaktövningen. VDS:en (Variable Depth Sonar) är en aktiv sonar som skickar ut pulser i vattnet för att söka efter ekon i vattenvolymen. Foto: Rebecca Landberg/ Försvarsmakten
Ombord på Hkp 14F sitter en sonarofficer och en taktisk officer och arbetar med ubåtsjakt. Hkp 14F har tre olika sonarsystem. En spaningssonar, en klassificeringssonar och sonarbojar.
Helikoptern leds av det fartyg som har det taktiska ansvaret för ubåtsjaktmomentet. Ombord på Hkp 14F är det en sonarofficer som arbetar med att lokalisera och klassificera ubåt och en taktisk officer som leder arbetet ombord på helikoptern. Helikoptern är utrustad med spaningssonar, klassificeringssonar och sonarbojar. Foto: Rebecca Landberg/ Försvarsmakten
Stridsledningsoperatör ombord på HMS Sundsvall arbetar under ubåtsjaktövningen. Sjömannen kontrollerar inkomna signaler och lägesuppdateringar som skickas till stridsledningscentralen.
En stridsledningsoperatör ombord på HMS Sundsvall. Sjömannen arbetar med att hantera inkomna signaler och lägesuppdateringar som skickas till stridsledningscentralen. Foto: Rebecca Landberg/ Försvarsmakten
Innan losskastning samlar fartygschefen besättningen för att ha en genomgång inför övningen.
Innan losskastning samlar fartygschefen besättningen för att ha en genomgång inför övningen. Foto: Rebecca Landberg/ Försvarsmakten
Hkp 14 har avslutat ett ubåtsjaktmoment och är på väg tillbaka till basen.
Hkp 14 har avslutat ett ubåtsjaktmoment och är på väg tillbaka till basen. Foto: Rebecca Landberg/ Försvarsmakten

Varje år genomför chefen för Fjärde sjöstridsflottiljen en ubåtsjaktövning för att utveckla vår förmåga att genomföra ubåtsjaktoperationer och försvara Sveriges territoriella integritet. Deltagandet utgörs av flera tillfälligt sammansatta förband som även innefattar internationella enheter vilka har bjudits in för att öva inom ramen för värdlandsavtalet.

Riksdagen har i sitt inriktningsbeslut för Sveriges försvar 2016-2020  tydligt angivit att ubåtsjaktförmågan ska stärkas under perioden. Under den här övningen ser man resultatet av detta arbete genom återinförandet av det passiva sensorsystemet ombord på Spaningsbåtarna och den sjöoperativa helikoptern 14F som är försedd med doppsonar (sonar 234).

Överraskning och snabbheten är styrkan inom ubåtsjakten

Vid större geografiska områden är snabbheten att kunna söka av området avgörande för att förhindra främmande undervattensaktiviteter. Den sjöoperativa Helikopter 14F är därmed en nödvändig resurs inom ubåtsjakt.

− Vår styrka är att vi kan överraska och sedan leda in ett fartyg till målet för att genomföra ett vapenanfall, berättar Björn som är taktisk officer i en av helikopterbesättningarna.

Att söka med en aktiv sonar efter en ubåt i vattenvolymen kan jämföras med att söka efter någon i ett mörkt rum med en ficklampa. När ett fartyg slår på den aktiva sändningen under vattnet är det som att tända en ficklampa i ett mörkt rum. Den som lyser med ficklampan kan endast se där lampan lyser. Blir man upptäckt är det svårt att gömma sig igen. Nackdelen är att den som gömmer sig i mörkret kan se vart du är när lampan tänds och därmed undvika att hamna i ljusskenet genom att hitta ett gömställe. Dessutom kan den som gömmer sig fortfarande höra fotstegen i rummet även om ficklampan släcks igen. Detta medför att ubåten ofta har ett övertag och kan manövrera till sin fördel. Helikopterns styrka är att den inte hörs under vattnet och skapar en osäkerhet för ubåten. Man kan vara gömd i ett mörkt rum där inga fotsteg hörs och en ficklampa kan tändas precis vart som helst. Ubåten kan då inte få en förvarning genom att lokalisera vart fotstegen är vilket gör att dess övertag minskar. Ubåten får inte möjlighet att gömma sig och hålla sig undan på samma sätt. Tack vare helikopterburen ubåtsjaktförmåga skapar vi oss ett övertag.  

tre viktiga faktorer

Det finns tre viktiga faktorer i ubåtsjakt: överraskning, snabbhet och vilseledning.

− Man ska vara snabbt på plats, kunna överraska och klassificera. Det viktigaste är att helikoptern kan klassificera mål, det är nödvändigt. Det ska vara kort men kärnfullt, säger Per Smith, tillhörande tredje helikopterskvadron.

Efter att Helikopter 4 avvecklades har marinen saknat helikopterburen ubåtsjaktförmåga fram till införandet av helikopter 14F. Nio av de 18 stycken medeltunga helikoptrar benämnda HKP 14 som Sverige har beställt ska bli sjöoperativa, HKP 14F, där F står för den senaste versionsbeteckningen av helikoptertypen. Fem stycken kommer att bli försedda med sonar 234. Helikopter 14F kommer i framtiden även bestyckas med lätt torped och kommer då själva kunna genomföra vapenanfall.